Soffläge....
När jag la mig igår planerade jag kläder för idag, jag började 6 så man vill bara ha det klart så att säga. Satte på mig kläder och när jag kommer ut så inser jag hur otroligt kallt det är och jag fryser fryser fryser. Lovisa var snäll och kom med jeans och tröjor till mig så nu är jag varmare.
Igår på kvällen kände jag mig varm och lite febrig - nu har jag ont i huvudet (att man kan få ont i en protes??)
så jag försöker en stund till men det är inte kul. Lovisa hade stoppat ner huvudvärkstabletter så kanske ger det sig.
Jag har möte ikväll så jag ska stanna kvar efter jobbet - inte laddad på den. Inte rätt kväll.
Jag vill hem till ljus tv soffan och Lovisas famn...
Tom i bollen
Hela helgen har jag haft ett inlägg eller ja faktiskt flera som är "på gång" så att säga....
Men nu med datorn framför mig - noll och inget i mitt huvud.
Det är lite konstigt tycker jag.
Perception and predicaments.......
Jag tycker det är superkul att planera inför en fest. Jag älskar fixet med gäster och mat/dricka eventuella lekar eller vad det kan vara. Jag tycker det är en utmaning att få det bra och att få till det så där så att jag vet inom mig att det blir bra och roligt för alla. När sen själva festen är - ja då är jag inte lika på.
Jag är som person social - men faktum är att det är inte hela jag, för en ganska stor del av mig är osocial och faktiskt (ingen tror det) lite blyg.
Festen på lördag är det inte jag som planerar och jag ska "bara" dit som gäst. Så nu sitter jag här och skriver ner vad jag tror eller så att säga farhågor - så får vi se sen hur det blev. Jag VET att jag kommer ha kul och jag vet att jag kommer att lära mig en massa saker.
ALLA är yngre än jag. Sant
Det kommer att bli flera verbala grodor av mig (minst 3) Faktiskt bara två. Bra av mig!!
Det kommer att vara flera som undrar vems mamma jag är eller om jag jobbar i lokalen. Japp typ en men det var inte så illa som jag trodde
Det kommer att bli fylla och lite rassel som jag kommer attt antingen fullständigt göra mig löjlig över eller lägga mig i. Jag tog hand om en tjej som var lite ledsen
Det kommer bli blickar från ett par tjejer som kommer köra den där - vem é du o va fan gör du här blicken. Japp - dom undrade verkligen vad jag gjorde där!
Minst en person kommer att anförtro eller berätta något för mig som jag inte vill höra men som jag kommer att le och lyssna på. Ja två stycken var det.
Minst en person kommer spy. Ja jag hörde ljudet av det på toan
Minst två personer (tjejer) kommer gråta Ja jag såg precis två
Minst ett par kommer bråka. Visst var det så
Det kommer att bli lärorikt
Det kommer att blli roligt
Jag kan också ha helt fel
Konspirationsteorier.....
Jag har under de sista veckorna blivit klart ansatt av specifikt en chaufför, det har urartat till rena personangrepp.
Nu kom det sig att jag ledsnade och skrev ett mail till 3 st högt uppsatta herrar här.
Samma dag har jag samtal med en av de höga herrarna.
Jag säger då att: "om chauffören är arg på situationen - åkeriet eller vad som det kan jag ta och det är inga problem för det rinner av mig som vatten på en gås. Men personangrepp - not so much."
Dagen efter och framöver inträffar något speciellt.
Chauffören ringer - återhållsam och dessutom säger han själv att han ska inte skrika och han ska inte gå på.
Han håller tonen dugligt behärskad och han talar i allmänna ordalag. Inget personligt.
Lustigt?
Tillfälighet?
I don't think so........
Wtf?
Jag blev väldigt besviken på mitt jobb idag för jag insåg att jag jobbar inte bara i motvind - det är fanimig full storm!!! Det är specifikt en chaufför som tar varje tillfälle han har till att gå till angrepp. Det har hela tiden runnit av mig som vatten på en gås. Det gillade inte han så då tog han till det tunga artilleriet...... han går på personangrepp och är så jävla dum (har inga andra ord)
Att han dessutom får bränsle från HELT fel håll (dessutom lite oväntat) gjorde det inte roligare.
En person på jobbet sa häromdagen att jag har så stort ordförråd men när det gäller ovan nämda person och arbetsplats säger jag bara: Fuck off and die!
Lyckat!!
När jag äter på Mc Donalds köper jag alltid deras kyclingvingar.
Det är 3 st i påsen - jag ÄLSKAR kycklingvingar!!!
Alltid hoppas jag och önskar att de ska lägga ner fler än tre..........
Idag blev jag fick jag fyra!!
Överraskning! :) Glad glad glad!!
Perception and predicaments.......
Det är inte jag som ordnar och jag har ingen koll på vilka som kommer dit
Det är väldigt nervöst
Tankarna virrar hit och dit och jag undrar hur det ska gå. Så jag har låtit alla mina fördomar vandra fritt och skrivit ett inlägg som jag sparat som utkast och det heter precis som detta inlägg - när jag på söndag vaknar till lliv ska jag fylla i den lista jag gjorde i utkastet och berätta om vad som stämde och vad som finns att lägga till.
Och den som lever får se.....
Detour......
Jag började 6 idag och tänte att eftersom jag slutar halv 3 kan jag ta det lite cool i eftermiddag........
Men följande händer:
- jag kommer inte iväg från jobbet förrän kvart i 3
- jag skulle hämta däck på Huddinge Sjukhus direkt efter jobbet (konstigt ställe men det finns skäl)
- jag skulle hämta Mia halv 5 på hennes jobb
Sen booooorde jag kunnat åka hem men då blir det så där som det blir - en tur över halva Stockholmsområdet med omnejd....... jag åkte till Järna och till Haninge och till Södertälje via Farsta och Älvsjö.
Det var dock en rolig tur för jag hade vinyl 107.1 på i radion och det var kalasmusik - jag kände mig nöjd och glad så jag satt i tankar vilket fick mig att köra mot rött....
Väl i Tälje igen ville vi hinna till Ing1 och sladda vi var hungriga så gulliga Mia bjöd på Max, nu hade alla dragit så vi åkte hem och packade in sommardäck i förrådet och mötte upp Malin utanför lägenheten.
När vi kom hem för en timmme sen insåg (det jag glömt/förträngt under dagen) jag att hantverkarna här hemma sprider ett tunnt fint betongdamm i hela huset så det knastrar under mina fötter och man kan inte ta i något alls hemma utan att bli så där äcklilg om händerna. ( ja lite överdrivet av mig men ni fattar)
Lovisa, Malin och Mia sitter nu och planerar inför festen på Lördag.
Men jag dammsög och torkade av golven.
NU är jag hemma. Sitter här och ska kasta mig i sängen och läsa lite.
Konstigt vilken dag det blev - jag som bara ville åka hem?
Ring ring!!!
Jag satt idag och tänkte att luren kan innebära så mycket på så många vis.
Man stirrar på telefonen när man sökt den där lägenheten eller det där jobbet och vill vill vill att det ska ringa.
Man stirrar på telefonen när man väntar på besked om den där provtagningen och vill vill vill INTE att det ska ringa.
Man är med sin käraste och kan inte få nog av sitt umgänge och det sista man vill är att telefonen ska låta.
Man är på en seg middag eller dejt och hoppas hoppas att telefonen ska ringa.
Vi är nykära - luren surrar av sms - telefonen ringer oavbrutet med onödiga men ack så underbara samtal, det är härligt och mysigt. Man kan inte nog få höra rösten av en man är kär i, man kan inte få nog många sms som värmer cch pirrar. Man tolkar in positiva ord och man lägger värderingar i det skrivna och sagda till sin egen fördel.
Vi gör slut på en relation - telefonen surrar av samtal och sms - det är oavbrutet med onödiga men ack så smärtsamma samtal. Man tolkar in värderingar och lägger in egna laddningar i det som sägs och skrivs.
Vi lever i en relation och vår älskade får samtal eller sms som vi funderar över eller kring. Vi kanske misstänker en otrohet och varje gång vår älskades telefon surrar eller låter så undar vi om det är den andre....
Vi lever ett liv i och genom vår telefon - det är positivt och negativt. När du sitter på ett fik, står i kön på ICA, sitter på bussen eller arbetskamraten bredvid dig får ett samtal eller sms...... Kanske är det så att han/hon är ivirig att svara eller kanske är det så att han/hon bävar för just det samtalet eller messet.
En del är ganska privata med vår telefon, skickar mms och sms som inte alla (inte ens partnern) ska få läsa eller ta del av. Det är oerhört vågade meddelande. En del har bara telefonen som statuspryl med diverse gadgets på. En del har sin lur för att ringa och bli uppringda på. En del har telefonen som en livslinje ut till omvärlden....
Det har 2010 (snart 2011) blivit en del av allas vår vardag och liv...........
Vad är telefonen för dig??
Going somewhere?
Det blev städat som bara den och när Lovisa kom från jobbet fixade jag lite slingor i mitt hår, forfarande i min doer anda, tyckte liksom att jag hade ångan uppe så jag lagade mat samtidigt som jag gjorde slingor och drack lite vin och pratade med Lovisa.....så det blev fort men fel.... vilket gör att det blev inte riktigt så som jag tänkt men va fan - ett visst svinn får man räkna med en sådan här dag.
På kvällen har vi varit en sväng i Nyköping och nu sitter jag här. Ska dricka lite vin på riktigt nu och sen lägga mig och läsa en bok som jag börjat på.
På vägen till Nyköping och tillbaka satt jag och funderade på vädret.
Det är ju som jag skrivit i tidigare inlägg en källa till irritation hos många. När det börjar bli vår och varmt vill alla människor att nu ska det bli varmt och sen när solen kommer klagar folk (en del gnälliga muppar) när vintern kommer med första snön så är det så bra och sen blir det för kallt och blaskigt (samma gnälliga muppar)
Hur som - jag funderade på mig själv i detta ämne. Jag gillar att sladda i snön - men sen är det fan stopp. Jag skulle gladeligen ge upp sladdandet för sommar och varmt jämt. Då slog det mig att jag borde inte bo här i norra delen av världen. Jag borde fly till varmare breddgrader (Guuuud vad en del skulle gilla det)
Jag fryser på vintern och hösten och våren. (alla fall nu sedan tabletter tagit hand om mina klimakteriesvettningar)
När jag satt där och tänkte så kom jag på hur jag i februari drog..........släppte allt och drog. Det drar lite i restarmen nu med. Kanske?? Vinter höst och vår har vi fan i mer än 8 månader..........av 12!!! Hur tänker jag här? Skulle jag frivilligt gå till ett jobb som jag bara trivs med 4 månader om året? Skulle jag leva med en sambo som jag bara hade det bra med i 4 månader av 12?? Svaret är ju givet. NEJ!!
Så varför åker jag inte? Hur kan jag leva här och ha levt här i över 40 år?! Good question.
Det finns ju svar i mina barn och annat.
Jag har med lite tur dryga 40 år kvar - borde jag inte få vara varm resten av min tid? Å andra sidan kan jag tänka mig att där jag ska tillbringa evigheten är det väldigt varmt.......
Memory lane...
Datorn jag har här nu är den jag hade för länge sen.... jag sitter och kollar gamla bilder. Kul faktiskt.
Hittade de här:
Min gamla 745:a.........gillade den faktiskt.
Min underbara Nisse......saknar honom fortfarande
Pappa och jag
Västerås PowerMeet.... säger inget så har jag inget sagt om just DEN kvällen
På väg till 9:ornas bal i Järna
Jag och bästa Sebastian!!!
En underbart rolig dag med vackara Sara!
My true self!??
Cleaning out my closet
När barnen var små brukade jag också ibland rassla upp (de som känner mig vet vad det innebär) och sen lite hurtigt ställa mig i dörren till barnens rum och ropa: Cleaning day!!!
Detta innebär för de som kan engleska att det är städdax!! Idag är en sådan dag, eller jag kände det igår men har lärt mig att man städar inte en fredagkväll om man vill anses som någorlunda sund och fortfarande behålla sin sambo. Så, igår fick det vara men nu! Nu är Lovisa på jobbet och jag kan totalt och helt hänge mig till min lusta.
Jag älskar det här! Det är så. Nej jag gillar inte att städa rent allmänt men jag gillar projket och städning blir lätt det för mig. Bra musik och full rulle hemma. Nu ska jag försöka lösa hur man får in radio i dvd:n, tror man kan det här och Lovisas ljudanläggning är GRYM!
Det blir inget vanligt tramsstäda - nä idag är det
Cleaning day!!
Don't give up your dayjob!
Jag själv - not so much. Jag är inte rolig helt enkelt. Jag har andra många bra kvaliteér men jag är inte rolig.
Ofta gillar jag att ordvrida - att ha sista ordet och jag gillar att "få till det" verbalt och skrivet.
När jag får det så blir jag lite glad i mig själv och känner mig lite busig och klämkäck på något vis.
Det här är så typiskt för mig. Jag har fått något på hjärnan och tycker då helt plötsligt själv att jag är rolig. Skrattar högt och är så där bubblig och yberkul i mina egna ögon.......
Igår låg vi i sängen och pratade och jag började ordvrida och "skoja till det" (fortfarande inte rolig)
Jag snöar in på uttryck också, som man hört på tv eller någon annanstans, igår var det uttrycket från Idol som hängde sig kvar i hjärnan. De säger:
XXXX du hänger löst.
Hur som så igår börjar jag när vi ligger vi i sängen. Jag minns inte vad det gällde men jag säger: Lovisa - du hänger löst........(jag känner att jag fick till det lite och det börjar bubbla i min mage av skratt)
Sen vill jag ha vatten för jag är så törstig och då vrider jag till det och säger: Annakarin - du hänger löst... det är inte kul och ingen av oss skrattar men i min mage är det likt champangebubblor fullt och jag är upprymd.
Lovisa är snäll snäll snäll så hon ska gå och hämta vatten åt mig.
Hon reser sig och vår säng är ganska låg och hon liksom fastnar med hälen under sängen och river upp huden. Hon hoppar på ett ben av smärta, vi tänder lampan och jag ser att det är en skinn som skrapat upp sig över hälsenan. Stackars dig - säger jag och jag fattar att det gör ont.
Vid det här laget har (borde) bubblet lagt sig och Lovisa släcker lampan på väg ut och går för att hämta vatten.
DÅ - bubblar det enormt i min mage och jag säger: Lovisas skinn hänger löst!!!
Sen skrattar jag högt och ligger i sängen och frustar och skrattar ut alla bubblorna. Lovisa säger hehehe ja....
Jag måste sluta skratta åt mina egna skämt.....
Hittade!
Jag har en tid haft en låt i huvudet, nu tog jag mig tid att leta upp den. Men har inget ljud på datorn så jag hoppas att det är rätt och att det låter som det ska....Hur som jag gillar den, ja om det nu är rätt. (håller tummen)
En BRA låt! Bortom 70-tals kläder, frisyrer och fåniga moves så är det just det. En bra låt. Njut!
http://www.youtube.com/watch?v=_7s0cFt-YDU
Aj Aj Kapten!
Idag har två till sagt upp sig på jobbet.
Ett sjunkande skepp??
Stockholms Tokeri
Slutade 5 idag, det är sena passet och innebär att jag börjar 6 imorgon. Det är nice en fredag. Jag och Lovisa ses inte så mycket som vi skulle önska kanske så vi försöker få de stunder vi har att räknas.
Idag åkte vi direkt efter jobbet till OKQ8 för att kolla avgasröret på 940:in, kanske inte det folk i allmänhet ser som kvalitetstid men vi gör det. Efter lyckat (ja ganska faktiskt) förvärv där så åkte vi till Minako och hämtade mat. Jag åt bentolåda och Lovisa åt Teriyakikyckling. Gott!!!! Jag drack ett par glas vin och vi kollade tv med tända ljus. Riktigt nice.
Nu är det sängen som gäller och imorgon kl 6 står jag på Drivhjulsvägen som en pinne i skit.
Mest skit.
Chaufförer som bokstavligen idiotförklarar mig. (något bara nära vänner o familj har rätt att göra)
Chaufförer som vägrar göra det som är mest rätt och affärsmässigt
Caufförer som sätter sig med armarna i kors som 3-åringar och tjurar när inte den eller den körnigen kommer deras väg
Chefer som piskar jagar och tycker att man ska prestera mer i form av ideér och bra inslag.
Chefer som undrar när fakturering är klar, frisläppningar gjorda, kreditar klara och underlag för avräkning ska vara rapporterat.
Men det finns också ljus - som gör dagarna roliga - för jag tycker att det är kul.
Chaufförer som faktiskt bryr sig (japp - det finns 2 typ)
Medarbetare - kollegor som förgyller tillvaron....
En med rappa kommentarer
En som alltid är glad trevlig, stöttande - den riktiga arbetskamraten
En som jobbar hårt men hela tiden önskar att borelia eller magsjuka ska komma farande
En Sverigedemokrat?? med rappa kommentarer
En tyst bevakande som fäller kommentarer som är träffande
En som förgyller sitt (utmanande) jobb med facebook och spray
En som sprider glädje (?) med dialektat klämkäcka vitsar
En som är ny och försöker få koll på denna ganska brokiga skara
En som inte säger så mycket men när han öppnar munnen reagerar man eller så händer det saker - en doer!
Det finns fler, chefen som rasslar runt och ser till att vi gör det vi ska, han har hela tiden ett leende men jag vet att det är en gammal militär där inne och han HAR KOLL.
Den äldre mannen som pensionerade sig för flera år sen men som fortfarane går i korridorerna och ingen VET vad han gör, alla vill ha hans jobb (är han fortfarande betald???)
Det är den glada inhyrda personalen som skrattane fixar allt runtikringade
Det är den snyggt välpolerade mellanchefen som sveper in och kastar ur sig order (utan förbehåll)
Det är alla säljare som ingen vet VAD de gör eller OM de gör något.
Det är den där arbetsområdeschefen som har något större problem som gör att han allt som oftast kastar ur sig otrevligheter.
Sen är det jag, helt förvirrad - lite omaka som gör att jag inte riktigt passar in - klart blond och alldels för pryd. Jag svarar i telefon och springer som en galning mellan våningarna och hela tiden undrar jag vad jag skulle göra för jag hela tiden glömmmer vad jag gjorde nyss....
Men fördetmesta har vi roligt - vi behöver det för alla jobbar vi hårt - ja inte alla kanske, men några stycken av oss. Imorgon är det fredag - det innebär frukostfika innan vi drar igång -det blir nice - eller blir det?
Jag har fan glömt!
Hur ska jag veta det när jag aldrig försökt?
Att bli vuxen. Jag minns hur jag kände när jag var liten (på stenåldern) att det skulle vara så skönt att vara vuxen och kunna bestämma allt själv och inte ha någon att svara för mer än mig själv. Jag minns hur jag planerade för mitt lilla bo och hur jag minsann skulle det ena och det andra i mitt liv med mina barn.
Jag blev vuxen, fick barn och hade två små liv att svara för, jobb lägenhet och allt som ingår vilket ger en massa "måsten". Jag har olika roller att spela/vara. Jag har levt i relationer som för mig, som för alla innebär hänsyn, ansvar och krav.
Den där friheten och ansvarlösheten som skulle infria sig när man blev vuxen den liksom uteblev... Alla drömmar om sena nätter, frihet och bara gläje och lättja - den försvann in i handla, laga mat, räkningar, mat och sovtider för barnen, ansvar på jobbet. Det avlöstes också av bjudmiddagar för vänner och familj, den där pick-nicken och tvkvällar med respektive. (inget ont om det egentligen för det är asnice)
Vi alla (de flesta tror jag alla fall) lever efter en norm och gör de där sakerna som förväntas och "som man ska".
Vi glömmer våra barns drömmar om galna upptåg och ansvarlöshet. Frihet kanske man kan kalla det?
Det är bara det att ibland vaknar det inom mig - det där Astrid Lindgrenska vilda. Jag ser folk i "normlivet" och känner att jag vill peta på dem lite - få dem av banan.
Jag känner att jag vill kasta alla konventioner åt pepparn, jag vill ställa mig på torget i Södertälje och göra ett Ronjalikt "vårskrik". Jag vill i mina blonaste stunder se oskyldigt Emilsk ut och göra hyss och snabbt springa ifrån den som kommer på mig. Jag vill göra det jag känner för när jag känner för det.
Jag vill vara Pippi Långstrump.
Baka pepparkakor på golvet, vattna när det regnar - utmana etablissemanget - åka till en Söderhavsö, jag vill ha ett drickaträd. Sova med fötterna på kudden, ha en häst på verandan och apa i en liten säng bredvid min.
Fast - så gör vi inte.
Men ändå? Man kanske kan vara uppe trots att det blir sent. Åka en helt onödig sväng med bilen för att det är skönt. Man kan äta middag på en filt mitt på golvet. Man kan ta sig en hemmadag för att älska ohämmat med sin partner, man kan strunta i disken och städningen en stund. Man kan lite obstinat dricka vin eller ha fest mitt i veckan.
Kort och gott man kan utmana sig själv till att "busa till det" lite. Livet blir nog väldigt mycket roligare då tror jag.
Jag ska pröva det.
Hur gör du när du är Pippi för en dag?
Ordvrida
På lunchen idag kom jag på att om man äter skink-låda men är allergisk så kan det bli skinn-klåda.....
Tänk va?
Yeeeeha!
Tisdag redan - det går fort.
Jag jobbar så det nästan brinner. Det är kul och det går framåt. Äntligen.
Nu är det strax dags för hemgång, jag ska ha lite folk hemma ikväll och det känns inte kul för att det ser ut som fan hemma eftersom de fixar iordning badrummet. Jag får skämmas lite och vi får sitta i vardagsrummet, sen blir det vänta tils Lovisa slutar. Det läääääängtar jag efter.
Snart är det advent!
ZZZZZZzzzzzzz
Jag har varit hängig, sjuk helt enkelt.
Mest sovit i helgen.
Just nu är jag på jobbet, ska snart hem.
Längtar till soffan och Lovisas famn....
ZZZZZZzzzzzzz
Fort men fel
Två misstag på en dag om det är bråttom.......
Självklart
De säger: Det borde vara lika självklart som hemförsäkring.....
Jag funderar:
Måste man alltså ha larm för att hålla tjuven ute? Är det självklart?
Jag trodde det var självklart att man inte gör inbrott.
Att skriva
Men för många (tror och hoppas jag) är det med lite eftertanke och lite ambition man skriver och då blir det svårt.
Jag själv har (för det mesta) ambitionen att ha någon "punchline" eller något budskap i det jag skriver. Jag försöker få till ett gott språk och stavning (jo jag vet att det blir "fort men fel" ibland). Emellanåt ägnar jag mig åt retoriska kullerbyttor för att få in en poäng eller ett skott. (jo jag vet att jag skjuter över målet ibland) Ibland gör jag som andra andefattiga och skriver ett värdlöst inlägg om vad jag gjort och vad jag ätit, trots att jag anser att det är så tråkigt.
Oftast bara skriver jag
På väg in
Under helgen var vi vid ett tillfälle ute och röker, Ami, Catarina och Lovisa. Jag kom ut sist från köket och då fanns det ingen sittplats kvar ute på terasssen.
Ami kläckte då att jag får stå för jag är "nyast i familjen" - jag är inte helt med ännu, jag är:
Hangaround Carlssons!
Det känns bra, riktigt bra.
Untouchable...
Idag har vi varit ute och åkt och kollat runt. Vi har varit i en otroligt fin kyrka, Floda kyrka. Vi har ätit gott, åkt bil, träffat Alexandra och Denice och nu är det strax dags för middag som kommer bestå av kantarellpaj. Gott gissar jag. Lovisa och jag ska också titta på tv om en timme. Det är ett program om Bounce :)
Så det så
Nej så gör inte du och inte jag heller.
Vi tar hjälp av varandra. Det hjälper långt mycket bättre.
Har haft en tanke i mitt huvud idag.
Anonymitet - vad innebär det? Står det för något?
Vänner - du haft - har och de du förlorat - vad står saker för?
Jag ska blogga om det här. Men inte nu för nu ska jag köpa godis och sen hämta underbara Lovisa. Vi ska ha filmmys och matmums. Jag ska få blli av med min jagjobbarförhårtorkarinteslitaochgåupp - ångest.
Hur?
Jag ska krypa in i (skotta in mig enligt Lovisa) i hennes famn.
Där är jag trygg lugn och då hämtar jag kraft.
Tömma huvudet?
Ska vila lite innan jag åker ut och hämtar Lovisa, vill träna och sola.........men fan tiden räcker inte till.
Borde sova lite.
Huvudet är verkligen fullt av jobb och en del annat.
Kom på mig själv med att göra de mest insiktsfulla tankevurpor idag. Måste låta de gro för att göra ett inlägg sen. Kanske något nytt.
Jag saknar min son idag. Massor.
Han är så fantastisk och ofta sköljer det över mig. Ömheten jag har för honom.
Sara har flyttat ut och in i sitt eget. Så fint där blir! Jag är verkligen stolt över henne. Hon är helt underbar och så glad som hon låter nu är länge sen. Skönt för henne och hon är värd det allt gott.
Jag var och handlade mat åt henne igår, när vi kom hem sen packade hon upp och började med middag. Hon har verkligen blivit en vuxen ung kvinna med massa skinn på näsan. Hon är klart enastående den tjejen.
Nu ska jag vila min otroligt ömma kropp.
Ibland vill man inte veta....
Klurigt.
