Borta bra??
Den här helgen har jag varit i det som varit min hemstad. En plats jag tycker om trots att den förändrats massor. Jag känner massor av människor där och alltid möter jag någon som man pratar bort några minuter med. En plats jag gillar att återvända till, känner mig trygg där även om det inte är platsen jag vill bo på just i detta skede i livet.
Det absolut bästa med Stockholm
Men det är, åtminstone just nu, förändrat. Jag vill inte vara där. Vill absolut inte möta folk och att åka genom stan gör att jag ser folk, bilar och platser jag inte vill konfronteras med.
Just nu står jag på en annan plats, tågstationen i Katrineholm, här är inte hemma heller. Vill inte vara här heller.
Så, jag åker till min lilla stuga. Där är bara jag och mitt. Det är skönt.
Fast jag ska erkänna, idag, på promenad med sonen genom ett sakta vårvaknande Stockholm, riktigt bra. Trafik, butiker, folk och myller. Väldigt nice. Mina som jag trodde döda drömmar om storstad vaknade.
Los Angeles känns helt plötsligt möjligt som tanke. Dit vill jag snart känns det. New York...
Japp mitt i all ensamhetsälskande pirrar lite önskan om puls :)
Kommentarer
Trackback
