Jag har de sista tio dagarna haft besök. En person som är intensiv, rolig, smart, snabb och intressant. En person som inte sover på natten, dricker sjuka mängder mjölk, tränar hårt, pratar fort (fortare än jag) och tänder lampor överallt. 

Min son. 

Vi har grillat massor, vi har pratat och kollat film. Idag körde jag honom tillbaka till Stockholm och civilisationen. 

Det har varit jättekul och tystnaden som nu uppstod ekar i hela huset. 

Jag gillar att det nu är städat, jag njuter av att veta att mjölken räcker, jag uppskattar lugnet. Men jag älskar min son. 

Alla filmtips, alla åthutande och alla

fula arabiska ord. Tack fina Sebastian. 

Det är lätt att bli frustrerad ibland...

Mycket intressant. 

Tyskland har låg arbetslöshet för de har något som heter minijobs. Bra på flera sätt och som med allt, en del nackdelar. 

Programmet var nyanserat och bra. Det finns på SVT 's hemsida. Gå in och kolla - det rekommenderar jag verkligen. 

Sedan pratade man om att vi föder färre barn och senare i livet. 

För att ett land ska bibehålla sin invånartäthet och ekonomi behöver varje kvinna föda/skaffa 2,1 barn. I Sverige ligger vi strax ovanför det snittet. Med alla invandrare vi har idag. 

Jag känner att jag bidragit med min del, för att få till ett 0,1 barn vet jag inte hur jag skulle gjort....  

Det slog mig efter programmet att alla rasister kanske börjar yngla av sig som attan i ett led i att inte ta in/hjälpa/bistå i världen. Det är en väldigt skrämmande tanke. För hur blir det när inskränkta människor ynglar av sig? Men jag lugnades av att de förmodligen inte tittar på ett program på SVT som hålls av en färgad kille. Skulle de nu göra det är jag ändå i lugn förvissning om att de inte lyckas göra den kopplingen. 

Skulle det ske är det fan ute med världen. 

Bra program var det alla fall. Jag ska se nästa också. 

Idag är han släppt på nytt tjockt bete. Jag ställer mig i svag sol och visslar. Det brakar till och han kommer springande mot mig. 

Då slår det mig: Jag gjorde det. Faktiskt. Jag gjorde det. Jag har byggt kontakt med och ridit in en unghäst. 

Som grädde på moset gillar han mig! 

Han är trygg. Lugn och trevlig. Det har jag skapat tillsammans med Bus. Han har lärt mig massor och tillsammans har vi vuxit och blivit ett par. 

Så alla ni backstabbers och tvivlare: jag vet att ni finns och vilka ni är. Jag har aldrig gett mig ut för att vara någon expert. Jag har litat på min magkänsla och jag gjorde det. Och. 

Jag är lycklig. 

Borstade som en vilde, han byter färg och blir så där sjukt sommarsnygg. 

Min finaste bästaste Bus. ❤️

 

Kickstartade dagen med gröt, det är alltid rätt. Det gör underverk mot tröttheten som hålls på lite avstånd en stund - mat är verkligen helande för kropp och själ.

 

Med belastningen som är på jobbet just nu så är verkligen mat och vila det som kan ta mig igenom.

Efter jobbet igår åkte jag hem till Jennie, Janne och A. Jag blev bjuden på kyckling piccata och det var SÅ gott!

 

Jennie och jag fick en chans att prata lite ordentligt för första gången på länge. Väldigt trevligt :)

När jag kom hem möttes jag av doften från rosorna som jag fick av Jennie och A för några dagar sedan och då slog det mig att goda vänner är en guldkant på tillvaron. Trots att jag är så trött just nu och trots att regnet öser ner så blir jag överraskad och varm av fina människor.

Helt underbart!

Igår fick jag besök på jobbet - det var två föredetta deltagare och sedan en av de tjejer jag har nu men hon har jobb så hon är egentligen klar. Jag blev så himla glad!! Väldigt trevlig överraskning. Vi pratade länge och sedan bestämde vi oss för att äta lunch - de tog min bil och åkte iväg och köpte tacos.

Verkligen ett trevligt avbrott att få träffa dessa underbara människor.

 

En del av mina deltagare blir verkligen människor i mitt liv. De här tre är exempel på det.  

Inte blev det en sämre känsla av att komma till jobbet idag och se tavlan i mitt rum :)

 

TACK - Johanna, Mathilda och Adam - ni förgyllde min dag!

Idag började med att jag fullständigt fick släpa mig upp ur sängen. Det var en osynlig magisk hypnotiserande känsla som nästan fick mig att ge upp och stanna kvar hemma. Men får man bara upp lite fart hinner inte tröttheten med, det gäller att inte stanna upp bara :) 

Väl på jobbet (hur jag kom dit kan vi diskutera - jag är inte säker) så har dagen varit bra. Riktigt bra. 

Jag var på så där humör och hyvlade av en av killarna riktigt ordentligt. Tänkte på kafferasten att jag måste be om ursäkt. Då kom han in och berättade att han fått praktik, börjar måndag. 

Då bara log jag och sa - bra jobbat. (Tänkte: bitch medicin doin the trick)

Fakturering, rapporter och beställningar gick i ett och på eftermiddagen ringer en av deltagarna som börjar på måndag om att han fått ett jobb jag tipsat om. Blir alltså av med dem innan de ens startar :-)

I posten låg mitt nya skal till mobilen, då blev dagen helt plötsligt sjukt bra. :)

Gick till Bus och fick lugn i hela kroppen. Mockade 3 boxar så Misa kan få slippa en kväll och gick sedan upp. 

I fåtöljen hälsade tröttheten mig välkommen hem och jag satte mig platt ner. 

Nu avslutar jag kvällen på bästa sätt (för mig alla fall) nördande på mobilspel och NU ska jag välkomna tröttheten!