Att våga

Jag har idag; fixat iordning Bus, ridit en timme för tränare (fysiskt slut), utökat en hage i snår och högt gräs, varit på brukshundsklubben och kollat tävling, handlat, socialtränat Liten, lagat staket som han förstörde, tvättat och hängt ett par maskiner tvätt, plockat en liter nypon, klippt gräs, skruvat ner och fixat min duschblandare, skruvat upp densamme igen, planerat jobbet för måndag och tisdag, och ätit middag med Sara och Fanny. Jo, jag gick upp halv 6 och jajjemen jag är trött nu. Varför berättar jag vad jag gjort? Jo, av flera skäl.

Ett: jag känner mig stark och igång. Det har inte varit så på länge. Jag har inte erkänt det för många men jag har varit hemma sjukskriven i 4 månader.

Det har varit svårt, tungt och läskigt. Men värst har skammen varit. Jag har inte kunnat erkänna att jag inte alltid kan och orkar.
Som ni ser, är jag när jag mår bra, en effektiv och intensiv människa som gillar att vara i farten.

Två: Allt jag gjort idag har varit nödvändigt i mitt liv och saker jag vill göra. För att jag mår bra. Men som också syns har det inte varit utrymme för så mycket andra människor.

Jag skriver detta för att det under min sjukskrivning blivit uppenbart att jag tappat bort en del av människorna i min närhet.
Vad det beror på är jag inte säker på. Förmodligen flera saker.

Under min tid hemma blev det vitalt att läsa mina egna signaler. Att INTE finnas tillhands för andra, att göra det som är svårast: prioritera sig själv.

Och ännu värre - våga vara svag

Det har skrämt bort en del tror jag. Jag har ägnat hela mitt liv åt att vara stark. Varför behöver vi inte gå in på nu, men det var och är så sjukt svårt att våga vara svag och sårbar. Dels har det gjort att jag inte har orkat, ens klarat av att träffa folk. När jag träffat någon för en fika har det sedan krävt vila och sova i timmar.  

Jag har gråtit för att jag inte orkat, har känt mig värdelös och som en dålig vän.


Under tiden hemma har jag också märkt att jag har ett antal saker som är viktigt för mig, saker jag VILL och BEHÖVER.
Jag behöver träna, jag vill vara med min häst. Jag behöver egen tid och jag vill vara själv, singel, ifred. Jag vill äta nyttigt och jag behöver ordning. Jag vill slippa fester och jobbiga tillställningar. Jag behöver lägga mig tidigt.

Så jag har skaffat nytt jobb som ger energi och jag har skaffat en häst till. Bägge sakerna innebär mer jag.

Säkert är jag tråkig, förmodligen fånig. Troligtvis tycker än fler att jag är märklig och döljer mig från sitt flöde på sociala medier. Det är okej.

Så - nu när jag är på väg tillbaka till den starka energi jag alltid haft, enda skillnaden är att jag kommer lägga den på mig och mitt.

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0