Sitter på jobbet och var tidig idag så allt är planerat för veckan och jag känner att jag ligger i framkant - det är alltid skönt.

 

Jul och nyår är nu passerat och som vanligt har jag reflekterat över året som gick.

2011 var tungt med massa händelser som jag beskrev att det gjort oss lite tilltuffsade. 2012 blev bättre på vissa plan och sämre på andra. Vi gjorde en stor förlust och den färgar hela året.

Mycket har varit bra, en av de bästa sakerna var när Linda kom hem och gav oss alla så otroligt med energi. Tack för det Linda, jag undrar ofta om du fattar hur bra det var/är. Jag jobbar numer i Katrineholm och det ser ut som om jag fortsätter med det en stund men det ser också ut som om det kan förändras lite.

 

Mina barn är fantastiska och jag är verkligen tacksam över de vuxna människor de är.

 

Ute i världen är det oroligt och jag känner ofta att jag vill göra skillnad - men det är svårt. Jag och sambo har en idé som vi ska försöka ro i land framöver. Ute i landet är det också oroligt på ett sätt som är klart störande. Det är fientlighet som jag inte riktigt kan förlika mig med eller bortse ifrån. Det är trist att det är så mycket småsinthet. Jag trodde att vi i Sverige var mer utvecklade än så, jag trodde vi var större människor helt enkelt. Det är inga specifika saker jag tänker på men när man läser på sociala medier så ser man hur egocentrisiteten härjar. Det kan vara allt från felaktigt uppfattade pepparkaksgubbar till politiker som fullständigt gör bort sig till våld mot kvinnor och bar till bilder på unga flickor som är så fel på så många plan.

 

Att vi människor inte reagerar mer när media forcerar fram en bild av ett svagt land som ogint inte ska ställa upp för andra, att vi inte reagerar mer när politiker gör kränkande och kvinnoförnedrande uttal som för vårt land 200 år tillbaka i tiden, att vi vuxna inte reagerar mer när flickor som ger ett osäkert intryck och manglar ut bilder på sig själv med ett enda budskap: se mig!

 

I min mening är det viktigt och självklart att vi måste ifrågasätta saker - att vi måste värdera och utvärdera den bild vi får av media oavsett vad det handlar om. I min mening är det lika självklart att vi måste sätta ner foten mot kvinnoförnedrande uttryck och handlingar. I min mening är det självklart att vi leder våra barn mot självständighet och självkänsla. Inte farao sväljer jag allt jag läser - inte farao accepterar jag förnedring och inte farao bygger jag på den felaktiga bilden flickor kan få av sig själv genom att jag stödjer bilder av den sorten.

 

På något sätt känner jag att samhället - det vill säga vi alla bara rycker på axlarna och hänger på i trenden där sköt dig själv och skit i andra råder. På något sätt glömmer vi vad som är viktigt och rätt för att i den galna fart vi bara matas med skit och i det har vi slutat reagera. Det är trist tycker jag och jag hoppas att jag och andra gör 2013 till året vi reagerar.

 

Du jag och alla andra.