I ett hus vid skogens slut

Ja, precis så har jag bott nu - idag är det ett år sedan jag flyttade in.
 
Det har varit ett ganska händelserikt år.
 
Under hösten när jag flyttat in kom kylan sakta men säkert. I oktober fick jag en fantastisk present - Bus kom till gården och det gjorde en värld av skillnad på många plan. Hela hösten och vintern var jag ute och gick och gick och gick med honom. Vart efter vintern avancerade insåg jag att det här med tätning och isolering är en aning bristvara. Som tur är gillar jag kyla så det gick bra, jag lagade mat som gjordes i ugnen och jag tände ljus i långa banor.
 
Våren kom och jag gjorde något jag aldrig gjort förr - jag red in en unghäst. Det är svårt när man inte vet vad man gör riktigt men det har gått bra, riktigt bra. Jag har litat på min magkänsla. Den säger mycket om många saker och många personer.

Att bo själv - långt ut i skogen - bort från allt och alla är lite speciellt. Det har varit nyttigt och trots att man kan tro att jag bara suttit själv så har jag inte det. 
Under året har jag också haft fester, det har varit folk liggande i varje rum, på golvet och på madrass i hallen. Det har varit middagar med familj en studentmottagning och oräkneliga grillkvällar med olika människor.
 
Några som kommit hoppas jag kommer tillbaka och några är inte välkomna hit igen. Några har blivit nya goda vänner i mitt liv och några hoppas jag att jag slipper i mitt liv.
 
Det har skrattats högt i mitt hus - det har varit små barn som legat på golvet - lite större barn som suttit i soffan med en skål godis eller hjälpt mig vid spisen  - det har varit hundar och fladdermöss inne och hela året trivs skogsmusen i mina väggar.
Jag har också suttit själv - med tv som enda sällskap - jag har vaknat mitt i natten av åska och ösregn så jag inte vågat ligga kvar på övervåningen. Pratat med mig själv och hästen. Jag har gråtit floder, skrikit och förbannat orättvisor och annan smärta. Suttit ute på trappen och bara lyssnat på tystnaden. Gått många mil med musik i mina öron.
 
Men framför allt så har jag träffat någon det här året - jag har träffat en person som är intressant, lugn och riktigt trevlig att umgås med - jag har letat länge efter den personen och här - ute i skogen, någonstans under året så hittade jag - mig själv.
Jag ser fram mot ett nytt år med massor av tid med just mig själv :)
 
 


Kommentarer
Malin Nilsson

<3 <3 <3

2014-08-01 @ 08:44:33
Mattias

Du skriver bra moster. Och kul att läsa att du trivs bra där ute i skogen. Vi kommer gärna ut nån gång och hälsar på :-)
Kram

Svar: TACK! Ja, ni är väldigt välkomna! Kramar
None None

2014-08-01 @ 10:19:47
Eulalias

2014-08-01 @ 11:04:06


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0