Tack och Hej
- varit i Usa
- fått bra jobb och massor av jobbrelaterade utmaningar.
- mitt privata liv är härligt och starkt
- jag har fantastiska barn
- jag har fått förmånen att lära känna fantastiska människor som Catarina, Robert, Linda, Ami och hennes barn, Ia och hennes barn, Mia, Malin, Carro, Alexandra, Louise C, Denice och ja listan är lång!
Hej 2011!
Det ser ut som om trenden fortsätter
Jag är nyfiken.........
Memories
Jag som liten och hela min syskonskara. Huset är det ställe i Småland som jag tillbringade 15 somrar på.
Resten av bilderna finns på facebook.
Raggadish!
Som en nyårskaramell fick jag erbjudande om jobb! Jag tackade självklart ja!
Börjar i januari - känns bra. Riktigt bra. Jag var ju aktuell för dem innan jag började på Ståkab och nu
ville chefen ta upp diskussionen igen. Alltså lönade det sig att jobba pro bono två halvdagar.
Tackar!
Jag är verkligen lycklig
Igår.
When the going gets tough - the tough goes to mama
Riktig nostalgi.
Här är en av bilderna. Mamma och jag.
Död mans kista
När jag kom till jobbet fick jag bekräftat det jag misstänkt länge och det lite roliga (otroliga) är att det var nästan på pricken som jag tänkt... Avdelningen jag jobbar på läggs ner och min provanställning går ut och jag är därmed arbetssökande.... Utmaning. Jag har under eftermiddagen sökt ett jobb och pratat med två st personer som är i bra brancher för nya jobb. Is i magen gäller nu och det är inte min starkaste sida så jag lär söka frenetiskt. Jag har pratat med chaufförer och åkare idag och alla är lite lätt uppgivna tycker jag. Å andra sidan är det ju så här det blir. Avdelningen har gått back i 5 år och det går inte att pytsa in pengar på det sättet. Affärsmässigt är det nog det bästa. Jag känner personligen att jag gjort allt jag kunnat med de förutsättningar jag fick. Under 5 månader har jag haft 1 som upplärning och sedan satt jag själv utan att ha fått all information. Nu med Per har det stabiliserats något men är långt från bra. Den stora satsning som skulle göras och vara gick i min mening i stöpet när det finns sälj som inte bara har EN räv bakom örat utan ett helt gryt, ledning som är svag och inte sätter ner foten. Chaufförer som inte vill se till nytänkande, åkare som bara ser till sin egen vinning och gamla sätt att jobba på som inte går att applicera på dagens affärsklimat.
Självklart analyserar jag min egen del och vad jag kunnat göra annorlunda och bättre. Det är enda sättet att lära sig något för framtiden. Jag hade kunnat jobba hårdare, mer och ägnat mer tid här. Det ser jag och vet jag.
Och vinnaren är.....
Min sambo kommer ofta till mig och drar upp t-shirt ärmen och spänner armen och säger: Känn!!!
Jag blir ofta lite förvirrad för att jag inte vet vad jag förväntas göra och säga i sådana lägen. Strax innan jul när vi skullle julpynta fick hon fatt i en hasselnöt och la den i armvecket och - KNÄCKTE den! Hennes leende då gick från ena örat till det andra! (nöten har legat i min adventsstake som prydnad i ca 4 år men JA jag blev lite impad) För några veckor sedan var det dags för Nobel priset och då frågade hon mig om jag skulle utnämna ett Nobelpris till mig själv vad det skulle bli - jag svarade färghållning. Jag ställer frågan tillbaka och då säger hon: Jag skulle få Nobelpris i bodybuilding! (va? Vart kom det ifrån?)
Igår när vi lagt oss drar hon en lång harang om hur hon skulle göra vid prisutdelningen när hon då får pris för
Nobel i bodybuilding. Hennes tacktal var otroligt inspirerande och målande. Jag kunde riktigt se framför mig hur hon stod där.
Lovisa jobbar på ett gym, alltså i receptionen. Igår kom hon hem och när jag står i köket och lagar köttfärsås och spaghetti så pratar vi lite om dagen och vi konstaterar att hennes pass från 8,30 - 18,00 var långt och vi är bägge rätt trötta. Lovisa drar upp ärmen på t-shirten och spänner upp armen och säger: 9,5 timmar - klart det ger utdelning!
:=)
I could really use a wish right now...
Får man önska sig saker trots att det var julafton för några dagar sedan?
Jag önskar mig både kort och långt härifrån - kort för att jag vill hem och långt för att jag vill till värmen.
Nu är det nära.
Julen i bilder....
Nej tack!
Vintern är här vare sig man vill det eller inte - Jag vill inte.
Den är funnen - mattan e funnen....
Så där ja - vilken jävla fest. Carro och Roger kom hit igår och vi spelade kort och spel. Sedan kom Vickan och Sara mer spel och Lovisa var bartender. Tiden gick fort och vid 23 kastade jag på mig lite fest-kläder och sen åkte vi ner på stan. Inte jättekul men jättekallt så vi insåg att klockan var för mycket och åkte hem. Här mötte Sara och Koffe upp, Vickan hade somnat men som tur är för Sara så hade hon då partylag 2 som ställde upp och kom med.
På natten blev det som det alltid blev - fullt ös - hög musik och massa skratt. Mia, Malin och deras pojkvänner (tror jag) kom. Klockan var över 4 när vi la oss så idag är man lite sliten. Jag fattar inte vad jag gör uppe redan, jo jag ska ju börja jobba 6 imorgon och jag mår riktigt bra i kroppen så det är ingen fara att vara uppe.
Nu ska jag kolla Amazing Race, kul program det lär dröja innan Lovisa, Carro och Roger vaknar.
Vi hade riktigt riktigt kul igår och jag vet inte vilken juldag det blev sådant röj-konstigt nog står julgranen kvar innne och klädd ännu.
Juldagen
Vaknade julafton och Lovisa handlade och jag röjde hemma - städade det sista på med duken - tända ljus.
Gästerna kom och i flygande fläng blev det god mat småprat irländskt kaffe, hemlagad chokladmousse, kaffe och bailys. En del gäster gick och nya kom - drinkar, öl och trevligt småprat.
Somnade sent - vaknade ganska tidigt låg i soffan och degade och insåg att alla glasen var använda, spillt på duken, saker överallt och ljusen utbrunna. Åkte till Maxi och köpte drinkmix - la mig i ett bad och nu - nu är det städat och diskat (Lovisa är en mästarinna vid disken) och nu ska maten fram och nya ljus är i behållarna .
Strax ska nya drinkar blandas.
SKÅL!
X-mas
Nu är det jul och igår fixade vi det sista med klappar, skinka, chokladmousse, köttbullar och hela tiden var det mys och julmusik!
Det är svårt med barn som flyttat hemifrån att ha traditioner men igår åkte vi sent med julstrumpor till mina barn det vara bara obetydliga saker i (om det blir stulet) men fortfarande - en tradition och lite kul.
Nu är det städa och fixa innan gästerna kommer och vi ska sedan göra god god mat.
Jag undrar hur det är för övriga människor i Sverige och världen? Är det så att granen är vält, mamma och pappa bråkar och skinkan har fått stå framme hela natten för att det var fyllfest igår? Är det GOD JUL för alla? Svaret är givet nej - och mina tankar är hos barnen.
Förvirrad....
Stockholms Frosseri - de äts godis här mer än något jag varit med om
Stockholms Slaveri - det ställs krav som är liiiite over the top
Stockholms Dyslexi - jag skriver fel i order och mail - heeeela tiden
Stockholms Maskopi - det är chaufförer och säljare som gör allt för att det ska gå åt pepparn
Stockholms Häleri - jag tänkte köpa en gammal jobblur av en kollega
Stockholms Snuskeri - det pratas en massa snusk vid fikat
Stokholms Terapi - chaufförer som orerar och förväntar sig svar kring det mest extensiella frågor
Är det konstigt att man är förvirrad?
Det knackade på dörren....
Det var Petter!
Fan vad nice! GRATTIS :)
Puss och nu är det 7 kvar.
Whiter shade of pale...
Är inte den tuffaste katten idag men känner en viss tillförsikt.
Fick ett mail på morgonen från en chefsredaktör som var otroligt bra. Go NewZ- Södertälje!!
Pratade också med Sebastian och han ska hjälpa mig med en viktig sak som jag håller på att planera. Det känns som att idag blir en dag att fixa lite inför januariparty :)
Julen känns bra. Jag har planerat prick lagom mycket och jag tror och känner att det iår kan bli en bra jul. Bra utgångsläge! Som det ser ut så blir det en massa snö - det är med blandade känslor jag inser det.
Nu är det kaffe sen måste jag fakturera och frisläppa.
Tack för det.
Jag vet inte vad jag tänkte eller trodde. Igen. Trodde jag hade backning, trodde någonstans att det som sagts avhandlats och genomgåtts skulle värderas. Kanske var det precis det som hände.
Det spelar faktiskt ingen roll hur man vänder sig - man har arslet bak. Det spelar ingen roll hur man försöker tro eller ändra på saker - spelet har börjat och din roll är dig given. Är det så? Ja, kanske.
Jag skickade det där sms:et idag. Det blev inte väl mottaget, men DET hade jag inte förväntat mig. Jag vände mig då till det jag trodde kunde bli ett stöd. Men icke.
Jag har och känner gott stöd hemma. Det är tur, annars vet jag faktiskt inte hur jag tacklat detta.
Jag inser med förödande kraft att när det ställs på sin spets får man falla, då är man själv och de andra flyr för att slippa ta ställning för då blir det bråk och det kära läsare är en synd större än något i regelboken. Att säga att man förstår eller att man tycker att saker är på ett visst sätt det är inte svårt efter en god middag i stearinljusets sken och lite av det goda vinet kvar i glaset. Men att reagera - agera för något eller någon - nix se det är inte görligt. Då är det lättare att uppgivet sucka, slå ut med armarna och säga att: Det är ju hon, jag visste ingenting om det här!!
Jag gissar också att triumfen är fullständig på annat håll: Nu har hon gjort det igen! Jag visste att hon skulle ställa till det. Det är så tyyyypiskt Mille (Annakarin - jag alltså)
Så Grattis till er! Jag gjorde det igen - för att jag inte tycker att det är okej med vilket beteende som helst och för att jag känner att då säger man det. Jag gjorde bort mig igen som vanligt och dessutom hade jag oförskämdheten att tro att jag skulle få stöd. Självklart fanns det en stor portion av det som skedde för några år sedan med i bilden, det minnet förföljer mig ju fortfarande. Trots att INGEN av de dom borde säga något FÖR mig sagt något som överhuvudtaget ens påminner förnimmer om en bekräftelse till att jag har någon som helst rätt till mina känslor. Jag har försökt sätta ord på det över middagar, telefon och mail i olika konstellationer och med olika personer. Men alltid möts jag av ett hmmande och ett och annat jo det är förskräckligt eller bara tystnad.
Det är när det verkligen sätts på sin spets som du ser vilka du kan räkna med.
Jag är lyckligt lottad som har fantastiska Lovisa som orkar med att jag sluter mig och lyssnar på det jag orkar ta. Hon ställer frågor men inga som jag måste svara på. Hon finns och bryr sig. Det är skönt. Det lutar jag mig mot.
Vi sa det häromdagen - vi lutar oss mot varandra. Vi har det fantastiskt och det tänker vi njuta av. Det som gör oss ledsna tar vi tillsammans - det som vi tagit var och en för sig tidigare. Tillsammans är vi starka och lyckliga.
Tack för det.
PANG!
Faller handlöst
Faller rakt ner i historiken
Faller rakt ner i djup rädsla
Jag borde inte gjorde det här. Det kommer bli skit. På fler sätt än ett.
Kapten Kaos
På ett sätt är det en riktigt bra dag och måndag. Mycket att göra och mycket att se fram mot. Jag har en sambo som bryr sig om mig och jag får så mycket kärlek.
4 dagar till juletid
5 dagar till utetid
8 dagar till en stortid
Det känns bra och jag är lycklig.
SAMTIDIGT
Jag är irriterad och arg, jag känner att jag skulle vilja åka på en riktig raid och säga en massa saker till ett antal personer. Jag känner att jag vill skaka om hela världen och skrika högt att jag vill ha lugn och ro!!!!!!!! Bort från draman som jag inte vill ha med att göra, bort från patetiska personer som sitter och försöker fånga uppmärksamhet med överdrivna berättelser som inte har så mycket sanning i sig. Bort från sentimentala vurpor där man förlorar sig i ett minne som är något man önskar att det var för att man ska slippa se sitt eget jävla misslyckande och sin egen fattiga tillvaro och bort från elaka tungor som försöker skapa kaos för att få reaktioner.
TROTS DET
Jag vet att när jag kommer hem ikväll får jag mycket kärlek massa mys och lugnet jag behöver. En varm famn att krypa in i.
Hur bra är inte det? Jag är lyckligt lottad - behöver inte mer än det.
Sunday blues
Idag har vi nu bakat pepparkakshus, gjort knäck, hängt upp apelsiner med nejlikor och gjort egna maränger.
Strax ska jag kanske ta ett bad om jag orkar. Jag är rätt seg och egentligen vill jag skriva - lyssna på musik som säger något och dricka vin. Jag känner att jag har en massa att få ur mig och jag känner att jag är på det humöret men känner också att jag inte riktigt får det ur mig idag. Som en broms inne i huvudet och i mina fingrar.
Jag skulle behöva skriva ett sms som jag bävar för att skriva men som måste bli skrivet. Kanske är det just det som låser mitt skrivande här också. Jag upptäckte något i helgen eller egentligen har jag vetat det länge men när det blev uttalat så bestämde vi att jag ska ta tjuren vid hornen så att säga. Jag är inte konflikträdd men det här smset vill jag inte skicka. Det kommer väcka en del i mig och det kommer bli svårt men jag måste nog.
När jag lägger mig kommer det ena efter det andra till mig som jag vill skriva, så fort jag sätter mig här så blir det stopp. Jag har en massa tankar i mitt huvud som jag behöver få ord på och få ur mig. Jag ska jobba på det.
Kanske ska jag skriva ett inlägg som jag inte publicerar? Kanske jag bara ska skriva ur mig orden oavsett hur de kommer? Kan bli så.
Veckan som kommer är full av jul och massa trevligt - jag ser fram mot det. På torsdag är det skinka och granfixa. Det ska bli riktigt trevligt. Det kommer bli fint här tror jag. På Julafton kommer Catarina, Robert, Sara, Sebastian (om jag har tur) och eventuellt Sonya. Det blir nice. Ska bli lite spännande att se hur det blir för våra gäster och även min sambo inkluderat där, för jag inser nu att jag gjort ganska mycket jul och ingen av dem är julpersoner. Så när granen är klädd, skinkan klar, köttbullarna rullade, sillen inlagd, kalvsyltan, patén, laxen, ägghalvorna i kylen, knäcken på bordet och chokladmoussen i kylen ja då är det jul.
Jag tror vi kommer ha trevligt.
Stockholms plågeri.....
Skönt - helgen får jag spendera med det bästa jag vet i bästa möjliga miljö.
Nu får jag snart gå härifrån - på måndag är jag här igen.
Stockholms plågeri once again
No shit Sherlock!
Sådana fenomen ställs jag inför dagligen och fler och kanske är jag en slarver men en sak vet jag och det är att några
tomflaskor har jag fan inte burit hem.....
Va fan!!
Idag har det varit HELT galet. Vädret påverkar mitt jobb i allra högsta grad, på flera sätt. Det blir mer svårframkomligt och det blir irriterade chaufförer och det blir hets på alla plan.
Idag var det värre än någonsin, men för att få hela bilden måste vi gå tillbaka till tisdag eftermiddag kl 17.
Då hade vi ett kort expeditionsmöte kring rutiner och allt på kontoret. Helt plötsligt utbrister en av de nyanställda kvinnorna (kärring) att jo men vi kanske måste börja vårda språket. Cilla, jag och några till tittar på varandra och inser att det är vi som just fick på moppo.....Så vi pratade efter mötet och insåg att vi får börja lägga munkavle på oss själva och använda alternativa ord. (inte lätt när man är arg och med lätt tourette)
Idag då:
Jag ska dela ut jobb, jag ringer en ganska ny chaufför, han har i och försig jobbat för oss tidigare men ny för mig. Jag berättar att jag har en ganska rörig dag imorgon och att jag bland annat har en körning 05,00. Han säger ja....jag börjar inte gärna 5. Jag svarar nä vem fan gör det? Sen roddar jag om och ringer honom på nytt och då berättar jag att han ska köra hämtningar kl 16 imorgon. Då ifrågasätter han det för så gjorde vi inte förr och tippen är ju stängd och bla bla bla!! Jag blir irriterad och säger att jo men vi går ju också back så det kanske är dags för nya rön??? Han börjar yra om sin körtid varpå jag säger att du kan ju välja att börja kl 8 om du vill....
Sen lägger vi på och jag tänker inte mer på det. MEN - det är ju chaufförer och ta mig fan - killen har ringt upp en annan chaufför som sen i sin tur ringer mig och frågar vad jag menar - vi måste lära våra kunder att de kan inte beställa hur som helst!!!!!!!!!!! VA????????????????????? Chauffören den äldre orerar en lång stund om hur saker är i hans värld och bla bla bla...han gör allt han kan för att läxa upp mig.
Jag hade ganska långt samtal med chauffören och bara informerade om att så här är det och så här gör vi nu.
Jag lägger på, är så förbannad och upprörd och vill bara skrika rakt ut:
JÄVLA FÖRBANNADE PISSCHAUFFÖRER! DÖDEN DÖ SKA NI OCH NI KAN DRA ÅT HELVETE - SER JAG ER PRIVAT TID SKA JAG KÖRA ÖVER ER OCH SEDAN BACKA OCH KÖRA ÖVER ER IGEN - FÖRBANNADE TESTOSTERONSTINNA JÄVLA SKITAPOR!!!!!!!
Men igen - det gick inte just då så det blev lite ******** men usch då! Aj vad tokigt han beter sig.
Nu har hon gått och jag är uppe i varv - ska spela musik på vägen hem så det dånar!!
Reagera - agera!
Självmordsbombare i Stockholm.
Vi kan alla konstatera att det är obehagligt - fördjävligt - skrämmande - bedrövligt. Det finns fler ord som beskriver det många av oss känner just nu.
Det skrivs massor om det i tidningar och bloggar - nätets forum haglar med inlägg och trådar. Det mesta är ganska rasistiskt skrivet och i tv har man debatter och intervjuer med kunniga på området.
Jag slogs av en tanke igår när jag la mig.
Det andra då? Som drabbar så ofta så många så hårt?
Jag tänker på dålig kommunekonomi som ger noll och inga pengar till äldrevård som ger ensamma pensionärer som ger deprimerade människor som ger dödsfall i många fall. En hel GENERATION som misshandlas och många dör?
Jag tänker på våldtäktsmän som utsätter kvinnor som sen har mardrömmar som ger ångest som ger medicinering och ibland självmord.
Jag tänker på pedofiler som förstör barndom och vuxenliv.
Jag tänker på pissig politik som ger usel skolmat och i det ger tröttare elever som ger sämre ork som ger sämre utbildning som ger "dummare" vuxna och vips så har vi en hel generation människor som ska ta över samhället och de personerna är inte kapabla att ta vettiga beslut? Hur farligt är inte det för HELA svenska folket?
När ska dessa problem tas i fokus? När börjar vi ställa saker i paritet till vad det egentligen gör med många i samhället istället för att hetsa upp oss över en för dagen stor händelse? Listan över saker som drabbar hårt och långt många fler är lång.
Nu sitter du nog och är förbannad för att jag inte tänker på HUR läskigt det är och hur stort detta kan bli. Men det har jag tänkt på och jag tror fortfarande att de andra saker bland annat de jag listat är saker som drabbar och kommer att drabba fler. Jag minimerar inte problematiken i det som hänt. Jag tycker att det är allvarligt.
Jag är bara rädd att vi allmänt blivit lite sensationsmatade och tar till oss en händelse och ooooar och åååhar över det tills nästa stora grej händer. Jag känner att det vore viktigt att ta tag i vårt samhälle i stort för att få ordning på saker. Jag tror att det föder en god helhet.
Nu undrar du - vad fan jag själv gör för att påverka detta då? Ja, inte mycket - jag bloggar här men jag känner mer och mer att jag står inför ett val att tiga eller göra något. Det blir nog det senare.
Men idag ville jag bara väcka en tanke - säga en mening. (fast det blev ett helt inlägg)
Sure thaaaaaang!
Fikade hos Vicky lite snabbt och det var riktigt trevligt för hon berättade om sitt pluggande och det ser riktigt bra ut.
Det blev lite mysande i soffan en stund sedan åkte jag till Västberga och hämtade hem Michaela som jobbade sent på sitt nya jobb och hade svårt att komma hem. Klockan hann bli elva innan jag var hemma igen tur att jag hade lite sovmorgon idag.
På jobbet är det högeffektivt och galet mycket men jag känner mig på jobbtopp även om kroppen inte hänger med....
Wish
Årets julinlägg
Ett inlägg strax innan jul där jag lite svajjigt sätter mig på halvhöga hästar och dessutom läxar upp alla i min närhet och dessutom tror jag att de tar åt sig. Här kommer årets upplaga:
Såg en film häromdagen där en av meningarna då avsåg Thanksgiving men budskapet var bra:
Att få vara med människor man bryr sig om och älskar och det kan vara även folk som inte är genetiskt bundna till oss.....
Bra tänke tänkte jag och känner att så är det och iår firar jag med Lovisa, hennes föräldrar och farmor. Jag hoppas innerligt att bägge mina barn kommer och jag ska lägga en del tid på att träffa pappa. DET blir en perfekt jul för mig.
(nu borde min uppläxning börja och min inte helt säkra sits på de höga hästarna vara igång)
Men inte iår.
Jag tänker så här:
Fira jul med vem du vill, fylld av traditioner, familj, gran, dopp i grytan, bränn för mycket pengar och ha ångest i januari, pynta hela huset , stressa halvt ihjäl dig, stå sent på kvällen och ordna med klappar och rim.
Eller fira jul utomlands med totala främlingar i bikini/speedos och njut av paraplydrinkar.
Jobba hela julen och låtsas som det inte ens är jul.
Fira jul ensam hemma och tyck synd om dig själv
Fira jul utan att fira jul alls - ät pannkaka eller blodpudding och titta på en westernserie
Fira jul med bara din käraste
Fira jul precis hur du vill.
God Jul!
Inga pekpinnar från mig och eventuellt amfetaminpåverkade hästar är släppta.
Sjuk
Jag är så in i bomben förklyld. Orkar ingenting.
Lovisa har pysslat om mig hela dagen och nu sitter jag här en liten stund men känner att jag inte orkar.
Så - det blir soffan igen sen dagen kraftansträngning: Laga mat.
Trist
Helt okej
Idag är jag på jobbet och det känns rätt okej.
Äntligen!
Denna helg ska vi bara bara göra det vi vill och mest av allt saknar. Ha tid med varandra. Lovisa och jag :)
Stör ej skylten hänger på dörren
Telefonen är på ljudlös.
God mat
Gott vin
Massa ljus
Bästa helgen
Kärlek! <3
Go go go!
Idag är jag trött.
Igår jobbade jag sent och tänkte att åka hem och ta det lugnt. Men så blev inte fallet. En massa rassel och fix. Jag kom hem sent och klockan var nästan 12 innan jag somnade, så när det ringde 04,30 var jag allt annat än pigg.
På jobbet är det full rulle och jag väntar besked som ska avgöra min dag lite.
Morgonen har trots allt varit trevlig med fredagsfika och jag har läst mail på face, hotmail och jobbmail så nu är man uppdaterad. Jag ska bälga i mig kaffe nu så jag kan hålla mig vaken.
Egentligen skulle jag vilja skriva en massa annat här och nu men jag gör inte det. Det jag behöver skriva anonymt skriver jag i utkast. Det funkar det med.
Denna helg blir reload unload and download
Expedition Stockholms Åkeri
Jag är på jobbet. Jag borde frisläppa, kreditera, göra IM fakturor, ordna min tidrapport och rensa på mitt bord.
Men jag kan inte låta bli att bli lite medryckt i stämmningen som råder på jobbet just nu.
Det kallas toktorsdag av några - jag kallar det Expeditionen Stockholms Åkeri. Vi är en samling personer med så otroligt olika personlighetsdrag, bakgrund och sätt. Det är väldigt kul att notera folket här och min sammanfattning blir aningen syrlig lite överdriven och förmodligen helt fel.
Stämningen är hög här på jobbet - men nivån är oftast låg. Jävligt låg faktsikt. Vi pratar om allt från mat till djupa lite allvarliga samtal kring privatlivet.
Det brukar gå till ungefär så här:
Gäng 1 börjar 06,00 - man sätter på kaffe och då är det lite stillsamt en stund, man läser mail, tidning och annat viktigt på nätet och startar upp dagen. Vi dricker kaffe och vart efter koffeinet sprider sig i kroppen börjar chaufförer ringa (på miljöavdelningen) och då ägnar vi en stund ´åt att snacka skit om chaufförer i allmänhet och sedan ledning i synnerhet.
Efter denna spännande morgon sätter allvaret igån en stund och vi fixar, faxar, trixar och mixar. Vid halv 9 tiden dyker i princip resten av gänget upp. (säljare kommer senare) men då utrbryter det stora HEJVADKULATTDUÄRHÄR- läget och stämmningen stiger och det blir lite uppsluppet. Kaffekanna nr 2 (kanske 3) går igång. Vid 9 tiden fikar vi tillsammans alla och då blir det gliringar inom gruppen. Det är någon utvald som ska trackas och vem det är beror lite på dagsform. Det är alltid snack om chaufförer (miljö) och det är alltid snack om andra jobb (läs: den pissiga ledningen här) men hur jag och Cilla än försöker hålla lite nivå så får får de andra det alltid till något lite snuskigt och det slutar alltid med att jag antingen reser mig väldigt generad eller ryter Lägg av!
(det gilllar de andra)
Sen jobbar vi igen och då kastas det en och annan gliring och stora avslöjanden kommer farande över rummet. En av singelkillarna har visst fått en del konsekvenser av sitt singelliv så idag var det mest han som fick en massa gliringar. Sent på eftermiddagen avslöjar en av tjejerna om en dröm hon haft - DEN lär hon få tugga imorgon. Jag vill inte avslöja vad det var men det handlade om en kollega.
Strax innan 11 är det rasel med lunch och vem som ska iväg eller hämta upp mat eller har mat med sig. Det är alltid lite hetsig stämning vid bordet och råkar man få telefon (det får jag alltid) så bryter hetsen ut för att man ska komma av sig. En kollega är tröttare än alla andra så han lägger sig så snart han ätit, det beror nog mest på det sydligare ursprunget. (eller vad gör han på nätterna?)
Framåt eftermiddag så är det kutym att gå på toa en stund innan man slutar så att man inte gör det på fritid utan ser till att trycka in allt det på arbetstiden. Kaffekanna 3,4,5 och 6 har varit på och blivit uppdruckna.
Imorgon är det fredag med morgonfika och sen är det julbord för några stycken - bravaderna från det lär väl komma måndag.
Nu när jag sitter här och skriver så ser jag att det verkar inte som vi får så mycket gjort här - mest fika och annat, jag riktigt förundras över att vi hinner med så mycket annat. Men faktum är att vi jobbar hårt (läs stora bilar och miljö), men vi kompenserar också genom att liva upp lite och göra det lättare för varandra (läs de andra avdelningarna som busar, läser och surfar) Det kräver en viss typ av människa för att vilja(orka) jobba här.
Man måste inte vara tokig för att jobba här - men det underlättar!
Lovisas krönika!!!
Jag är så stolt - hon är verkligen bra och jag visste redan när jag läste text av henne första gången att den här tjejen kan gå långt - nu är hon på väg! Och hon har gjort det alldeles själv. (oavsett vad jag och Robert försöker få fram )
FAN vad hon är bra!
?
Nu när det är kallt ute är man tacksam för att man inte har skinnsäte!
Kallt
nej tippar i mig kaffe!
Magen lär inte bli jättenöjd :)
