Men idag var jag tillbaka på mitt jobb, mitt kontor. Som vanligt. 

När jag ätit min gröt, pratat med kollegor och fått kaffe träffade jag mina deltagare och satte mig sedan vid datorn. Ett gäng mail, en månads släpande fakturering och reseräkningar i massor skulle åtgärdas.  Gjorde paus för lunch som var god fisk med spenat och bara färska tomater till, som sällskap kollegor som vet hur man beter sig bland folk (alltså inte rapar konstant) och fortsatte sedan. Gjorde planering för resten av veckan och åkte sedan hem. 

Möttes på gården av två vattkoppiga barn och tillsammans med grannen blev det en snabb kopp kaffe. Sara och finaste killarna kom också. 

Gick ner till stallet och vi tog hästarna på en avslappnande promenad - vi är allihop möra i leder och muskler efter alla påskens intensiva pass. Och handen på hjärtat - vi har gått/sprungit nästan tre mil per dag - så en lugnare dag var på sin plats. Avslutade med lite stadsträning för hundarna och nu har jag ätit kvällsmat (gröt) och nu lockar sängen. 

Jag ringde ett samtal som kan få effekter för mig på jobbet och sedan sökte jag faktiskt idag ett jobb. DET jobbet. Fick svar nu ikväll och de vill veta mer om mig. Riktigt kul och samtidigt har jag lite att fundera på. Får sova på saken och i natt sover jag ovaggad. 

 

I mina högst personliga ögon är det så att jag funderar på varför jag vill lägga upp en bild på mig själv. Idag har jag gått igenom min Facebook och mitt instagram och tittat. De sista 6 veckorna har jag lagt upp ett 25-tal bilder och 2 är på mig. Jag har 20 profilbilder 14 av dem är på mig varav 2 är dubletter. (Varför kan jag själv undra).

En kavalkad av bilder på mig sen 2010 ser ut så här: 

Det är typ de bilder som finns på mig - däremot tappade jag räkningen när jag skulle se hur många bilder jag har på min häst.... 

Så jag gick ut och tittade på andra. Både vänner, kändisar och annat. En person är klart mer aktiv än jag och har de 6 sista veckorna lagt upp 40+ bilder varav 10 då är på personen i fråga, en vän på face har mängder av profilbilder, (tappade räkningen), en man har 1 bild, en annan ett 15-tal, en kvinna har 5 och så vidare och så vidare. Det varierar alltså stort. 

Varför lägger man då upp en bild? Jag kan bara svara för mig själv och tänker här ge ett exempel: 

Varför jag la upp den? För att jag vile bevara och förmedla den känslan. För att det är en bild jag är nöjd med. 

Är det för likes? Är det för bekräftelse? Ja, säkert till viss del men också för att jag tycker att vissa bilder är kul, cool eller visar en känsla en stund jag vill dela. 

Är det fel att lägga upp bilder på sig själv för att få likes och bekräftelse? Nej, det kan jag inte tycka. Det är upp till var och en. Däremot känns det lite tomt och ihåligt när jag tänker tanken.... Samtidigt som jag tycker att var och en får avgöra själv. 

Ett mönster som är tydligt att kvinnor/tjejer lägger upp fler och mer selfies än killar/män. Och när jag tittar på de som har många selfies så så är det ofta (ingen regel utan undantag) kvinnor/tjejer som gillar/behöver bekräftelse. 

Samtidigt - ett visst mått av självförtroende krävs för att lägga upp en bild och ärligt talat så inser jag att det är något jag saknar. Den kritiska inre rösten är ljudlig. Jag är medveten om mina tillkortakommanden, väldigt medveten. 

Så idag, råkar också vara internationella kvinnodagen, funderar jag om det är så att det är cool att kvinnor har självförtroende nog att vilja/kunna lägga ut bilder på sig själv eller om det är trist att vi inte kommit längre än att vi kvinnor fortfarande är beroende av att vara till lags och att vårt utseende på något sätt definierar vem vi är och vad vi betyder? 

En intressant fråga tycker jag.