Sommar med Ernst

Ikväll börjar på tv "Sommar med Ernst" han ska visst renovera något 170-tals magasin. Inte så svårt att få till det bra tyckte en vän till mig på facebook och utmanade i samma inlägg Ernst att göra något vettigt av hennes Hjältevadshus. Klurigt och bra tycker jag. Har man en fantastisk omgivning och det materialet att jobba med så är det lite själklart att man kan få till det både fint, bra, funktionellt och originellt..... Jag tycker programmet är trist och jag kommer inte titta. Jag tycker personligen att Ernst är överspelad och mest verkar han själv tycka att han är skitviktig. Han beter sig som om han gillar att höra sin egen röst och se sig själv, dessutom har han ett sätt i min mening som om allt han gör är sååååååååå bra och så fantastiskt. Jag gillar honom inte alls. 

För några dagar sedan så upptäckte jag att vi har en gäst i naturen, eller egentligen är det väl vi som är gäster där. Det är nämnligen så att vi har en liten fågel som sitter på en gren precis utanför huset, jag har döpt den till Ernst. Den är så söt och jag pratar med den varje kväll. Jag har också bjudit den på lite bröd. Igår när jag kom hem så satte den sig på marken på grusplan och kvittrade hejdlöst till mig. (som om den sa välkommen hem tyckte jag) sedan flög den till sin lilla gren och satte sig där. Hela kvällen som vi satt ute så fanns den där runt oss. Väldigt söt är den.
Jag och min sambo har också Sommar med Ernst, men jag hoppas att det ska bli även höst, vinter, vår och flera somrar med Ernst. Det vore trevligt - Ellerhur?
 Ernst :)

Rätt okej

Igår var en väldigt vad ska jag säga.......dag. Ja det var nog bara en dag. Vaknade och då gick världens bästa upp och gjorde frukost åt mig, jag fick ägg och kaffe. Väldigt trevligt med sällskap och frukost serverat!! Jag åkte lite senare med tåget och det straffade sig. Ett pendeltåg hade havererat så vi blev stående utanför Stockholm Södra. Men väl på jobbet så var det bra och fullt ös. Ewa lurade mig att äta lunch så jag åt sallad. Jag hade samtal med deltagare och det gick rätt okej.

På senhet träffade Ewa och jag en tjej och hon var väldigt trevlig, sen åkte jag hem. Då var det en timme och 20 minuters försening på tågen för det hade varit ett tåg som spårat ut i Solna så det var KAOS på Centralen. Men det gick fint för mig men jag kom hem ganska sent.

MEN när jag kommer hem: Lovisa hade lagat ugnspannkaka, dukat och gjort så fint! Hon hade fixat en flaska vin till mig också. Verkligen trevligt och omtänksamt. Hon är verkligen världens finaste och bästa! Carro kom med Kajsa och åt med oss så vi hade trevligt sällskap hela kvällen medan solen gick ner.

Jag har sovit väldigt bra och det har Lovisa med, jag vaknade halv 4 imorse då låg hon med bägge armarna över huvudet så där som man sovar när man är trygg och sover gott.

Just nu sitter jag på tåget och jag är fundersam idag, jag behöver klura kring lite saker och det är inget världsomvändande men faktiskt lite att fundera på. Det är bra att fundera lite ibland också - utan att göra något stort av det. Men strax är jag framme på jobbet och jag hoppas att mitt åkande idag blir fritt från tåghaveri så att jag kommer upp och sen hem i lite bättre tid.

Även om det är helt okej att sitta här och surfa och jobba. Den nya tekniken är rätt nice - Ellerhur?

Tro helt enkelt

Jag har funderat kring det här med tro. Det är så många människor som bekänner sig till en tro och naturligtvis många som inte gör det. Min första tanketråd gick i vad som gör att man tror eller inte tror. Jag har nog tänkt att det är så att de som tror så har det med Gud, Allah eller något annat religiöst att göra.
Jag har nog också tänkt att de som INTE tror är människor som helt igenom människor som bara känner att de är för mycket regler att hålla sig till och för mycket moral att förhålla sig till.

Men nu har jag tänkt igen och mina tankar går så här:

Det är väldigt skönt, bra och faktiskt fundamentalt att tro. De flesta eller nog alla gör det i en eller annan form. Det kan vara tron på vad som helst. Något man förhåller och håller sig till något som ger styrka, kraft och mod. Något eller någon att förlita sig på eller be för, till vid svåra situationer. Det som lyfter en ur och ger orken att gå vidare. Det som känns som en filt av värme när man huttrande kurar i soffan. Det som man delar sin glädje med när man inte har någon annan att göra det med. Det man berättar sitt innersta för och sina dolda, fördolda tankar och händelser för. Det man ibland skyller sin olycka på i tider man inte orkar vara ansvarig för sina egna val.

Det man skänker tacksamhet till när det går bra och livet är underbart.

Tro helt enkelt. Det är inte alls svårt eller komplicerat, man behöver alls inte lägga prestige i det.
Det virvlar massor av tankar kring det här och just nu när jag filat på det här i huvudet ett tag och här nu på vägen hem från jobbet så får jag inte till det, på vägen hem till Flen, där all stress rinner av mig men ibland går tiden lite för fort där, på vägen hem - där jag hittar ro, lugn och massor av kraft. Får inte fram det jag menar eller tänker riktigt. Fast det gör inget, för jag kanske får till det en annan dag. Eller så verkar jag bara tokig nu (mer än vanligt) och läsaren sitter och kliar sig i sitt eget huvud och är övertygad om att jag förlorat förståndet helt.
Men det gör inget det heller för man får tro vad man vill - Ellerhur?

Vem vet hur det slutar?

Idag har jag tagit bilen till jobbet. Jag gick upp tidigt och smög omkring (men inte så bra) för Lovisa har sovmorgon (ledig dag) packade med mig min väska och vräkte på stereon och fot iväg. Väldigt skönt men faktiskt - det är skönare med tåg. Jag trodde aldrig jag skulle säga en sådan sak men faktiskt.

När jag kom till Liljeholmsgaraget upptäckte jag att jag tagit med mig mn sambos plånbok OCH min egen......jag lär inte bli populär hemma idag.....jag vet ju att det är JAG som inte ska ha plånbok för jag handlar onödigheter. Men idag har jag 2 plånisar så vem vet hur det slutar?

Jag ska på lunchen åka in till Centralen och ladda ett kort för tåget, efter jobbet ska jag sedan till Salem och träffa Sara. Med lite tur får jag äta middag med både henne och Sebastian. Det ser jag fram mot. Jag ska ta en tur till lägenheten också och kolla om det är något jag ska ta med hem.

Det blir en spännande dag tror jag det blir lite matchning och lite fixa så det känns skönt.
Det är helt underbart ute så det kan bli en glass i solen tror jag.
På radion på vägen upp pratade de på RIX-fm om att SVT ska göra sig av med sina hallåor....jag vet inte att jag tycker det är något speciellt samtidigt som jag håller med Sofia lite om att det är ett sätt att profilera sig och sticka ut. SVT behöver det i konkurrensen om tittarna.

En annan sak de pratade var miljöminister Carlgren som tydligen burit skinnjacka i plenisalen. Aja baja! DET får man tydligen inte för där ska man ha kavaj. Jag började då tänka hur det kommer att se ut i framtiden.
Med alla i generation -90 som är piercae och tatuerade högt och lågt, klädstilar som verkligen sticker ut. Jag tror personligen att vi står inför stora förändringar i det som idag är striktare sammanhang. Banker, chefspositioner och politiskt - den nya generationen tar över. Den äldre stammen lär få sluta stirra och lyfta upp tappade hakor, de lär få göra något åt sin hicka och svälja morgonkaffet istället för att sätta det i halsen för nya vindar och ideal tar över. Så det är bara att gilla läget - Ellerhur?

Jag måste gifta mig

Midsommarhelgen och firandet gick bra - över förväntan, får man säga det? Det var det alla fall. Riktigt trevligt och jag har träffat många intressanta människor. Igår började jag tänka på att packa ihop och åka tillbaka till stan men kom underfund med att: nix jag får stanna kvar. Så vi städade, jag eldade sopor. Jag gillar att elda.

Idag vaknade jag tidigt av klockan men så fort jag tittade ut så kändes det så underbart! Att få vakna här - i en alldeles fantatik miljö. Väldigt helande.

Resan till Liljeholmen gick bra, jag satt mitt bredvid två män som verkade vara kollegor eller alla fall känna varandra. De småpratade och den ena, en man med fårat ansikte, silvergrått hår, lite solbränd och med trekvartsbyxor och pikéskjorta såg ut som klippt ur en Dressmanreklam. Jag kopplade av och läste min bok.

Jobbet har varit intressant som alltid - jag har klurat ut att jag måste gifta mig med Lovisa. Det verkar vara ett kriterie att heta Karlsson i efternamn för att få jobba på mitt jobb så vill jag behålla jobbet så... Jag har idag fixat praktikplats till två deltagare, haft ett trepartsamtal och gjort massa annat administrativt. Jag har också tillsammans med Ewa, syndat lite och shoppat. Det blev tygskor, en fin kofta, linne, kjol och en tröja. Jag fixade också badtofflor till både mig och Lovisa.

Just nu sitter jag på tåget hem, jag är själv i hela vagnen, riktigt nice, Sverige susar förbi och jag funderar på livet, kvällen och middag. Kanske man ska äta något. Vet inte riktigt. Lovisa är hemma nu för att ta emot hantverkare sen måste hon eventuellt åka tillbaka och jobba mer. Hon har idag börjat nytt jobb, då vill man visa framfötterna ju - Ellerhur?

Ser bra ut

Vädret ser bra ut för midsommar. Där vi ska vara ser det ut att bli regn en liten skvätt mellan 6 och 7 på kvällen. Det känns okej. Jag börjar tagga på, ja lite grann alla fall. Idag ska jag efter jobbet åka till Stäket och vi ska sommarfika med Jonna, trevligt. Jag ska ärligen säga att jag inte riktigt känner att jag har tiden för det för jag borde vill coh behöver vara hemma. Imorgon åker vi och det är en del att förbereda innan. Men man behöver ta sig tiden för sådana här saker med.

Ikväll ska jag göra det jag VET att Lovisa gillar: en lista. Så inget glöms eller missas och så att vi kan dela upp och fördela det som ska göras.

Igår gjorde jag god mat till Sebastian och jag bakade en kaka med färska jordgubbar och grädde till efterrätt. Sedan åkte han till vänner.
Det har varit en bra vecka och tiden går väldigt fort.....Ellerhur?
Sommar!

 Vi var och tog truckkort....(här en av deltagarna)

Sommarsvalka med Sara
 Svensk sommar 2011

Nu borde jag verkligen

Gick och lade mig men kommer inte till ro. Klarvaken faktiskt. Inser att det kommer straffa sig så jävla hårt imorgon men ögonen vill inte falla ihop och den ro jag behöver kommer inte... så jag sitter här.

Idag fyller Sebastian år. 21 närmare bestämt. GRATTIS min prins! ♥


Det här med sömn är lite konstigt faktiskt, man säger ofta att åh herre himmel jag har inte sovit ett skit inatt. Men i själva verket sover man mycket mer än man tror. Sen är det ju så att OM man nu skulle vara vaken en natt så är inte det hela världen. Det kändes skönt att tänka på, ingen hets alltså. Bra Järnhäll - du kan ta det lugnt.

Jag har varit otroligt effektiv idag. Fått mycket gjort. Det är också många bollar just nu, inför flytt. Mail som ska skrivas, saker ska packas och ta mig fan att varenda gång man flyttar tänker man - äh det ÄR inte så mycket - det går fort att få ner i lådor. Like hell it is. Helt plötsligt inser man att i alla skåp lurar saker man skuffat undan och pressat in, saker man inte har någon användning för men för liv och lust inte vill slänga. Helt plötsligt blir man påmind om de där sakerna i källaren som bara står där. Däck, möbler och all sköns prylar som man definitivt hade förträngt och inte kan ens föreställa sig en plats för på nystarten..... ja ja - det blir som det alltid blir. Det löser sig. Det uppenbarar sig plats och det löser sig med kartonger och på något sätt hittar man ork. För det är kul. Riktigt kul också. Det hade jag också glömt.

Läste DD's blogg idag också, det var ett tag sedan och ytterligare länge sedan vi pratade..... det borde jag ha gjort såg jag när jag läste. Tänker på dig tjejen - även om jag fattar att det är futtigt IRL. Förlåt för det.

Snart vankas det midsommar, jag är inte pepp. Jag ska för första året på många faktiskt dricka lite och vara på fest. Jag brukar köra bil och inte delta i ett av årets största jippon. Men i år ska jag det. Jag är lite lite orolig. Receptet ser ut som så här:

1 del mat

1 stor brokig skara människor som känner varandra helt delvis eller inte alls

1 otroligt vacker miljö

1 massa ouppklarade outtalade saker "issues"

1 skvätt regn

Allt detta stående i ett förmodat hav av alkohol

Jag brukar kalla det amatörernas afton men jag tror trots att min receptskrivning kan uppfattas som pessimistisk, jag tror att det kommer bli trevligt. Mina egna fördomar ska jag lägga i en korg och inte överhuvudtaget ta upp. Anledningen till min förtröstan är Lovisa och Linda. De kan bägge två hantera alkohol och jag vet att de har stor vana från den här typen av evenemang. De har firat midsommar i alla år och gjort det med den äran så jag ska hålla mig till dem. Det känns tryggt.

Jag är lite nervös för mitt åkande till jobbet efter midsommar...... jag ska åka tåg. Jag har under ett tag nu bestämt mig för att det kommer gå bra. Sen sitter jag här nu och läser Expressen på nätet:

Vinterns tågkaos försenade oss med fyra miljoner timmar





Så står det! WTF??? Hur sen kommer jag bli egentligen??  Jag trodde det handlade om någon timme då och då - men 4 000 000!! Blir det så illa ja då lär jag inte få behålla jobbet. Min chef lär bli klart missnöjd och personligen känner jag att miljoner timmar - ja det är INTE okej.

Nu borde jag verkligen gå in och göra ett nytt försök i sängen. Fast å andra sidan kan jag inte känna att jag är lugnare efter att ha läst det jag nyss läste. Lär ju grubbla på det ett tag. När jag ändå är igång kan jag väl också grubbla över det faktum att när jag inte kan sova lär jag se ut som fan imorgon och påsarna (förlåt säckarna) under ögonen kommer vara gigantiska. Så snygg är man inte imorgon. Heller.
Kanon - där kom det med full kraft. Tackar! Fast egentligen har grubblerier ingen roll - jag har faktiskt svårt att sova för att revbenen gör att jag inte kan ligga vettigt trots minnesmadrassen. Dessutom har jag under en tid missat mina tabletter för nattvärmen (klimakteriet) så jag vakande natten till idag i en flod kändes det som. Det formligen rinner. Skitäckligt jag vet och förlåt för detaljerna men det är oerhört frustrerande.

Men jag ska göra det i alla fall - jag ska försöka sluta tänka på tågtider, ignorera smärtan i bröstkorgen, mitt något tilltuffsade självförtroende, låta de timmar jag får helt enkelt duga, jag ska öppna fönstret på vid gavel (förlåt Lovisa) och faktiskt försöka sova.

Imorgon är en ny dag - Ellerhur?

Ett helt vanligt köksbord

Solen skiner och jag sitter i ett ganska tomt kök i en ganska tom lägenhet. Jag har ätit pizza, vi kallar det flyttpizza. (känner att det formodligen bara var en i raden av många framöver) Jag ska packa resten av det vi ska måste ha med oss och kasta/ge bort det vi inte kan få plats med. Bland annat det bord jag sitter vid nu. Ett bord som varit med och fostrat två vildar, där det serverats många goda middagar, någon helt misslyckad maträtt och en och annan sanning. Ett bord som är ärrat av ölflaskor som landat för snabbt i skivan, med märken efter en särskilt bestämd liten tvåårig tjej som fick ett utbrott med en gaffel i handen. Ett bord som det skrivits sida upp och sida ner på datorn i lycka, förtvivlan och ibland ren sorg. Ett bord jag suttit med armbågarna på och funderat på framtid och dåtid. Ett bord som jag under en lång vinter 2009/2010 satt med tända ljus och pratade, ventilerade, tröstade, skojade, åt, skrattade ja, lärde känna det som kom att bli min kärlek. Ja ett helt vanligt köksbord faktiskt.

Idag var jag ute hos Lina för att få lite goda råd och ideér. Vi pratade om allt och ditten och datten. Det var väldigt trevligt och jag är så glad för deras lycka.

När jag nyss körde Sara hem så funderade jag på lite olika saker.
Bland annat en sak tänkte jag på,,, en sak som jag normalt skulle ta i min andra blogg men idag blir det här. Det är inte alltid man kan få lägga sin version på en händelse - det kan bero på olika saker. Det är inte säkert att man får försvara eller förklara sig. En sak har jag blivit ombedd rakt ut att inte skriva/tala om. Det ska jag inte nu heller. Jag vill bara säga (och jag VET ju att ni läser): Jag fick inte någon som helst chans att försvara mig då. Eller ens säga att: Det här vill jag inte vara med om. Jag fick inte välja. Så det här med att försvara förklara eller bemöta saker - ja det är inte alltid man kan/får det.

Så kan det vara - Ellerhur?

Laddade till tusen

Torsdag morgon och jag kunde inte vara på bättre humör.

Nu är det verkligt stora saker på gång och vi är laddade till tusen. Det kommer bli väldigt bra - Ellerhur?

Så kan det vara

Det är långt mellan gångerna............

Idag blir det bara lösryckta meningar utan inbördes ordning eller rang. Förmodligen helt betydelselösa för de flesta men så kan det vara ibland.

Det är dumt att kasta sten i glashus.
Ibland måste man bara ge sig. Öppna ögonen och inse fakta och i det ge sig.
Ljudböcker är klart underskattat och borde höjas som det örongodis det är och den avslappning det ger.
Att vara överlägsen är en "sport" som kommer att ge tid på straffbänken i sinom tid.
Beter man sig illa som vuxen kan man inte skylla det på sin uppfostran man får helt enkelt inse att man är en idiot.
"Sköt dig själv och skit i andra" och " "Handling säger mer än ord" skulle kunna vara titlar på böcker eller en bra omskrivning på delar av något mig nära.
2 av 3 är en rätt stor andel
Mitt liv är som härligast när Lovisa är nära mig.
I det förflutna finns ingen framtid
En idiot är en idiot oavsett hur mycket man låtsas som att det inte är så

OCH

Om man får vara som man är när man inte blev som man skulle - Ellerhur?

Analyserande

Bilmärken modeller och dess förare..... en ständig (för mig) källa till analyserande.

Fordägaren - personen som inte har någon prestige eller något bilkunnande. Bilen går sönder oavbrutet vilket kräver att man är duktig mek eller har oändlig plånbok. Bilen ser inte mycket ut och det är inte bilintresset som styr livet.

Suv - Jeep - här är det personer som vill vara lite mer amerikaniserade än andra eller som vill visa vilket ekonomiskt oberoende de har. Man är rätt förvirrad och ofta är det egenföretagare i byggbranchen som vill visa att nu, nu! är de egna minsann eller deras fruar som leker Desperate a lá Wisteria lane

BMW - personer som inte kan köra bil och tror att bara för att de har en bil som är dyr så ger det rätt till total okunnighet i bilkörande och total brist i trafikvett. De kastar sig på mornarna mellan filerna och det enda som händer är att andra trafikanter med hjärtat i halsgropen får kasta sig åt sidan eller tvärbromsa - och ja då - därigenom skapas köerna.

Småbilsägare - människor som är ekonomiskt förtänksamma (snåla) och har svårt att parkera i storstad, bilen är ofta tillknycklad och det är beviset för att de inte ska köra bil alls egentligen

SAAB (inte så gamla modeller) - är är det folk som överhuvudtaget inte kan köra bil, en ful bil men man klappar sig för bröstet för att man kör Svenskt! Man har inget bilintresse eller kunnande för den delen. Man är pompös och prestigefull och det gör att man ständigt och jämt är orsak till en massa trafiksituationer. Man är den som ser till att det verkligen blir köer för att de sitter och hötter med näven när det blivit omkörd av en BMW, det är en manöver där det gäller att hålla bilen i körfältet och ha koll både bakåt och framåt vilket blir för många moment för den bristande intelligensen.

SAAB (äldre modeller) - nu är det bara pundare och småtjuvar som är ägare/förare. (jo då enligt polisen själv) Man blir ständigt och jämt stoppad vilket gör att man åker som ett skållat troll för att överhuvdutaget hinna göra något annat i livet än att blåsa och visa körkort. Man vansinneskör och är som ägare av nya modeller - inte bra bilförare

Jänkare - här är det personer med en stor plånbok som gillar att glida, det är ´personer som gillar att höras och synas. Spenderar mycket tid i garaget och mekar med bilen som ständigt och jämt behöver finjusteras. Det är med miljöutsläpp är inget man lägger vikt vid alls. Man glider genom livet från mack till mack, med armen lätt chromad. Sakta puttrar man fram med blicken fastnaglad i backspegeln letandes efter svunna tider

Volvo (inte så gamla modeller) - här sitter den som vill åka säkert och köra Svenskt! Man berömmer sig själv för att man gör sitt för BNP värdet. Man går gärna en längre bit på parkeringen för att inte idioter (som man anser alla andra vara) ska skrapa upp lacken när det parkerar för nära. Man vill egentligen ha en helt annan bil men skulle inte erkänna det. Man låtsas att v70:n man kör är häftig och inte alls är lik den "sossecontainer" man egentlligen vet att det är. Man har slutat åka 740 och 940 i tron att man kommer närmre någon sorts standard.

Volvo (äldre modeller) här sitter den fattige raggaren som inte kan låta bli att åka på tvären under vinterhalvåret. Här åker en person som vill framhäva sig som en bilmek. Att motorn i en 740 är så enkel att vilken 20:årig kille med adidasbyxor, fjunig mustasch och flott hår kan meka med låtsas man inte om. Man sitter på garaget.org, zatzy och andra sidor och läser sig till lite olika teorier som man sedan presenterar som sitt eget kunnande och man klarar av att göra halvkvalificerade gissningar. Man felsöker genom att byta ut det ena efter det andra  i motorn och ofta har man ingen aning om vad det egentligen är det blir dyrt och fel innan man hittar rätt. (även en blind höna....) Den borne 740 och 940 föraren gillar att köra och har garanterat tonade rutor och rätt ofta en baslåda i bagageluckan. Man är en pinsam ursäkt för en raggare och inte mycket till bilmek. Precis som jag själv.

Audi - här är det människor som gillar kvalitet och design. Man gillar det vackra i livet och har inget emot att betala lite för det, så länge man får valuta för pengarna. De nyare modellerna är inte bara roliga att köra och hållbara de är snygga också.

Miljöbilsägaren - det är den övervintrade trädkramaren från -70 talet med en pin på den stickade tröjan om "Kärnkraft - nej tack!". Nu kan man rättfärdiga sitt bilåkande med att man har miljöbil och gör sitt för naturen. Att man egentligen är långsam och snål och bara köpt bilen för att slippa skatter och för att få parkera nära ingången i vissa garage och slipper trängselskatt ja det förtränger man helt.

Så för att sumera: Jag tror att min nästa bil blir en Audi - Ellerhur?

Jag ser fram mot det

Min hosta är bättre. Det är skönt men jag har så ont i bröstkorgen och kan bara ligga på sidan när jag ska sova, men även då gör det till slut ont att andas. Jag har svårt att ta djupa andetag och ja jag är fan inte 100.
Jag gissar att jag hostat sönder någon muskel eller så - det lär gå över men det är klart irriterande.

Imorse hände det något märkligt. Jag klev av tunnelbanan - där kan man köpa kaffe och mackor. Jag valde omsorgsfullt en macka, en hälsodryck och kaffe. Mackan kostade 20 drycken likaså och kaffet vet jag inte men gissar ca 15..lagom frukost tänkte jag. Killen bakom mig köper en likadan smörgås. Jag ska betala och killen i kassan säger: Det blir 40 kronor....jag säger jo men kaffe också....ja säger han 40:-.......jag säger och drickan här........ja säger han 40 ..... jag betalar och just som jag ska gå hör jag hur han tar betalt av killen bakom mig. Det blir 22 kr...... VA? Vad berodde detta på? Individuell prissättning???

Jag har varit otroligt effektiv idag och känner mig mer än lovligt laddad. :)
Det närmar sig stora förändringar och jag ser fram mot det alltihop - det kommer bli mycket bra.

Jag har nyss haft kontakt med min son och en update om hur han har det. Han är glad och nöjd verkar det så då blir mammahjärtat lugnat. Tack soning för det.

Veckorna går alltid fort - den här veckan formligen rusar fram. Lite svårt att hänga med faktiskt.

Men jag vet något inte så många vet men som jag vet att det finns de som önskar att de visste.....

Ikväll blir det mat och kanske lite vin med kollegorna - det ska bli kul och gott tror jag.

Lite vin är ju aldrig fel - Ellerhur?

Folket på tunnelbanan

Igår när jag åkte hem från Kista tittade jag massor på folket på tunnelbanan. Där var killen med blek hy, korta shorts och liten smal mustasch. Där var tjejen med randiga pastellfärgade flanellbyxor a la pyjamas med en blommönstrad top. Där var tjejen med trendiga kläder, silverblekt hår, botoxläppar som högljutt talar i telefonen.

Det är en brokig skara att åka med - väldigt roligt att beskåda - Ellerhur?

Massa saker.

Igen - massa saker som gjort att jag inte skrivit. (börjar bloggen här ha gjort sin roll?) Jag har skrivit i min andra blogg och fått utlopp för en annan del av mig själv. Men mest av allt. Jag har varit sjuk och vi har varit i Flen.

Det är stora planer på gång och jag är invovlerad i det som sker där mer än på någon annan plats.

Det är liv och rörelse och förändring.

En framtid. Ellerhur?

Inte det mest begåvade

Extremt dåligt med bloggande sista tiden. Det har varit Göteborg, massa jobb och extremt med fix kring olika saker. Intensivt men trevligt.

I över en vecka har jag haft en hosta som är överjävlig. Hostar så jag nästan kräks och idag när jag pumpad med kaffe alvedon och halstabletter åkte till jobbet så trodde jag att de skulle slänga av mig från tunnelbanan. Mina medpassagerare var inte nöjda och jag förstår dem.

Nu på jobbet är jag nästintill svimfärdig så det är inte det mest begåvade jag gjort när jag åkte till jobbet idag.

Ikväll ska vi åka till Flen och jag är ledig i 5!!!!! dagar! Underbart skönt och krävdes bara en semesterdag.
Jag ska vila upp mig, dricka vin och njuta.

Nu är det dags för en stunds lektion till och jag ska försöka orka lite till.

Helgen och framtidsplanerna gör mig stark, det kommer bli så himla bra.

Idag fick jag ett samtal från växeln och de ville koppla samtal till mig. Jag frågade vad det gällde och då sa dem att det var någon som behövde prata med en utbildningschef och jag står reggad som det i systemet.........
Jag visste inte att jag var och inser att jag har missat en massa uppgifter som jag förmodligen borde utfört. Desstuom vill jag ha ett eget arbetsrum och högre lön......Ellerhur?
RSS 2.0