Sånt e livet

Igår hade min sambo varit snäll och köpt ett par snygga mjukisbyxor till mig, ett par till sig själv med så nu har vi teamkläder.

Har varit ute hos hästen och bara att ta in två stycken själv där den ena är allt annat än van vid grimma och skaft var en utmaning. Dessutom fick han pröva att äta morot ur min hand, en manöver som är nog så svår när man inte vet riktigt vad det är eller hur man gör. Alla fingrar i behåll dock.

Nu ligger jag och vilar, ska hämta på krogen inatt. Imorgon bär det av mot Södertälje och Salem.

En rolig dag tror jag det blir med trevlig fika god lunch och trevligt sällskap. Med lite tur hinner vi träffa mycket familj och vänner.

Ett ljus

Vaknar och mår inge vidare, ska ligga kvar och hämta kraft tror jag, man måste heller inte iväg i ottan varje dag. Jag har ont i en lunga magen i oro och allmänt skit mår jag. Buhu för stackars mig.

Maten igår: oxfilé till sambo och kyckling till mig med couscous sallad till. Till förrätt tog sambon krämig kräft och räkmousse på toast medan jag fick kycklingvingar:) lyckat gott och trevligt.
Miljön är hemlik och det bästa igår var servicen. Trots att min sambo kände servitrisen höll hon en mycket proffsig stil, hon var verkligen bra och gjorde vår kväll.

Det är man inte bortskämd med och jag har förstått att serviceläget i K-Holm är så där. Igår var det riktigt bra.

Va fan?

Tån manglad och nu känner jag hur en förkylning lurar i lin kropp. Nyser nyser och nyser. Bomull i huvudet och snorig.

Vad är på gång? Det här är verkligen inte likt mig.

Nattinlägg

Härlig dag! God middag med finaste på restaurang. Imorgon väntar en lugn morgon med god frukost och film.

Nu ska jag dregla över grimmor, skaft, och annat hästigt en stund.




Min egen väg

Trots att många tycker jag är tokig så har jag idag tagit ett beslut att förverkliga en dröm. Jag har skaffat häst.

En varmblod/quarter blandning. Underbart fin och jag får göra på mitt sätt. Alldeles från början.

Stöd har jag där jag behöver och där det räknas. Alla andra får vackert tycka vad de vill. Skulle jag misslyckas så är det så, utan att försöka vet man ju inte hur det går. Man kommer ingen vart om aldrig provar.

Som Kerstin sa: Nu kör vi!

Här och nu

Vansinnigt ont i foten, men kollegan som är sjuksyrra säger att den är nog av men det gör man inget åt. Det får alltså vara.

Strax ska jag avsluta min dag för att åka ut och byta kläder och sedan flaxa iväg på en mycket trevlig date, med en kille faktiskt. Info kommer sen.

Ikväll ska jag lägga tid på min finaste sambo och återhämtning, det behöver vi bägge två.
För övrigt är jag rätt loj, nöjd på många sätt. Jag lyssnar på en ljudbok just nu som ger mig ro på resan mellan jobb och hem. Jag tycker att det känns som om vi är förberedda på julen och vintern, det mesta är liksom i fas. Väldigt bra.

Bara att passa på att njuta då?

Aj då

Efter duschen imorse halkade jag och slog i foten, det gjorde ont. Nu när jag gått hela dagen bultar det och känns fortfarande. Det blir högläge ikväll känner jag.

Surfar

Här sitter jag och just nu är det galet intensivt på jobbet - det händer massa roliga saker. Jag var i Västerås häromdagen och vi jobbade med den systmatiseringen som aldrig tar slut. Men det är kul. Jag fick också ett erbjudande om att föreläsa i Stockholm i två dagar i November, en ära verkligen. Det är vår yrkeshögskola som vill ha mig där. Min chef blev glad och tyckte precís som jag, att det är klart att jag gör det. Fick också beröm för att jag har hela min grupp kvar efter 4 veckor. Det är ovanligt - jag brukar "skrämma iväg" några och en del har helt enkelt hamnat fel och slutar av det skälet, men alla är kvar och de gör helt fantastiskt bra jobb. Alla.

Det är verkligen positiva vindar som blåser. Endast ett orosmoln finns - jag har ett samtal att ringa idag som jag inte ser fram mot, men jag ska göra det för att det tjänar ett högre syfte än obehaget jag upplever. Det är ju det här med val....

Ett irritationsmoment dock, jag har en kollega som A inte förstår hur kopieringsapparaten funkar, B är för stolt för att be om hjälp utan går därifrån! när det strular och fastnar. Jag blir så inihelveteskitförbannadsuerirriterad men jag fångade kollegan i flykten och ska nu strax ha en genomgång och dessutom tänker jag betona att man går inte därifrån om det är paperjam!

På face var jag i lördags lite sentimental och skrev till min son - idag hade han svarat. Tänk vad glad jag blev. Jag har sagt det förr och det kan fan aldrig sägas för ofta: jag har så fina barn, de visar för varje vecka som går att de blivit fina underbara vuxna männsikor. Jag är så stolt över bägge två. Det är ju så att man gör ett jobb under tiden barnen är i 1-12 sedan blir det en period av tonår där barnen har en tid av testande och hittar sig själv. När de sedan är vuxna så skördar man frukten av det jobb man lade ner. Jag känner mig som en väldigt nöjd (indisk) bonde. Bägge mina barn gör kloka val och sliter hårt med och i sina vuxna liv.

Nu är det dags att dra igån lite och peppa upp mig själv för det där samtalet.

Det händer

Ibland bara är livet. Saker sker och man bara gör. Det är viktigt att stanna upp och fundera på vad det är och vilket VAL man ska göra. Jag är övertygad om att vi väljer.

Jag har gjort val och igår och idag fick det konsekvenser i att jag fått två erbjudanden. Det ena är kring jobbet en uppskattning i något jag gör bra och som på sikt kan bli riktigt bra. Det andra är en chans att förverkliga en dröm. Oavsett hur jag gör med de bägge erbjudanden så är det nya val som på sikt ger nya konsekvenser och i det nya val.

Riktigt spännande, det är ju ofta det - livet. Det gäller bara att ta varje val i sina händer och värdera dem som ädelstenar.

Livet

Igår var jag som sagt i Stockholm på kvällen, det är ett strul att ta sig iväg, vi åkte hemifrån vid 5 och kom hem vid halv 12. Vi käkade Donken och det är verkligen gott så där ibland. Väl i Tälje åkte vi till syrran och fikade - massa goda bullar, en brasa som sprakade och en lugn stund med min allra finaste syster. Hon är verkligen en bra människa. När hon i somras var i USA så köpte hon med sig kaffe till mig, en speciell sort som bara finns där (tror jag). Så i morse gjorde jag kaffe och det är så otroligt gott. Jag drack det kaffet första gången jag var i Palm Springs och då stod jag på min mosters uteplats och tittade ut över bergen och kände den enorma värme som är där. Det var en underbar tid som upprepades när jag och kärleken var där för några år sedan, och faktiskt - varje gång jag dricker det kaffet och blundar så känner jag exakt hur det var att stå på uteplatsen och känna solens värme och se bergen långt bort. Fast att det var över 20 år sedan första gången. Fantastiskt vad smak och synintryck gör.
I veckan fick jag också ett brev, ett handskrivet brev till bara mig. En otrolig lyx kan jag berätta. Det är så fantastiskt att få den typen av brev, det är verkligen något att tänka på om man vill göra någon glad. Posten hade som slogan ett tag: "Ett brev betyder så mycket" och ja, det gör det. Jag ska skriva svar i helgen tror jag.
Jag har också varit effektiv och sålt iväg vår Volvo och vår Audi, nu är det bara Kian kvar. Den besiktigade jag och den fick blanka papper. Very skönt kan jag säga.
För övrigt har det varit lugnt - men det kan man kanske inte kalla lugnt, jag flänger mest hela tiden tycker jag. Vi kollade på "Nybyggarna" och jag är otroligt kluven till programmet. Det är ju bra att hemlösa får hjälp och det är bra att man gör en insats så men också, människor som "försörjt" sig på kriminalitet, stulit bilar, saker i folks hem som får en ny chans. Jag kan tänka hur de som varit utsatta känner....
 
Det finns verkligen flera sidor av saker och ting - inte alltid så kristallklart minsann. Anders (snickaren) ställde frågan rakt ut: Hur kan man tappa bort ett barn? Ja, i det perspektivet kan jag känna att alla som är med i programmet är värda en ny chans och ett nytt liv.
Vad tycker du?
 
I helgen bär det av till Borås via Linköping och Göteborg - jag ska hämta sambo i Linköping och lämna den samme i Göteborg. Vi ska nämnligen få hem en plogbil. Själv åker jag till Borås och lite tjejsnack och kvalitetstid. Två kärringar i Borås - det kan bli mycket snack, god mat och ett och annat glas vin.
 
 

Mina underbara barn

Jag fyllde år för en tid sedan och jag måste få säga att förr om åren har jag inte varit så mycket för att fira födelsedag men det har ändrats. Mycket är min sambos förtjänst som alltid gör fint och med överraskningar. Hela familjen är otroligt omtänksamma.
 
I år firade vi hemma hos oss och bägge mina barn kom, bara det är trevligt och gör så himla mycket för mig. I år hade också bägge barnen fina presenter med sig. Sara hade köpt ett vin som hon vet att jag gillar och en tavla som var så helt underbar. Det är väldigt typiskt Sara att köpa fina och genomtänkta saker. Faktiskt är hon den enda jag tror kan köpa kläder till mig, trots att vi har lite olika smak prickar hon in precis vad jag gillar. Så paket från Sara är alltid spännande och det är med ett lugn och nyfikenhet jag öppnar paketet. Sebastian hade också köpt paket - han frågade vad jag ville ha och jag sa att jag önskar mig en silverring - han hade köpt en och också den mitt i prick för hur jag är som person och vad jag önskar mig. Jag blev så himla glad. Tack älskade barn för att ni gör mig så himla lycklig - jag älskar er!
 
Nu kan jag inte säga annat än att jag är lite lite nyfiken på vad julen bär med sig. Ett litet pirr, svag förväntan faktiskt. Är det försent att börja tro på tomtar och önska sig en "Disneyjul"?
 

Trevligt bus

Ikväll åkte vi efter jobbet till tälje. Stannade på donken på vägen sen blev det kaffe hos syster. Vi åkte sen till Stockholm city och hämtade Sebastian och sedan tillbaka till tälje. Trevligt och busigt känns det när man kommer hem så här sent, men också kul att göra något annat. Nu blir det ryggläge en stund.

Tänt var det här

Sent uppe och etter värre blir det imorgon, men jag ska träffa en syster kort och min son! På fredag bär det av mot kusten - västkusten.

Rastlös känsla i kroppen.

Har en massa vilja i kroppen, det drar och rullar runt. Stör liksom.
Måste hänga upp "stör ej" skylten.... Inombords.

Kollade nybyggarna, ska klura på vad jag tänker. Ett roligt uttryck därifrån: ta bara mig som till ett exempel. Då smälte jag lite faktiskt.

Sport

Det var fotboll på tv igår, jag tittade inte. Jag hade gjort det om jag var nykär men kände att nu är vi så bekväma med varandra att jag inte behöver sitta och låtsasvaraintresserad för att visa hur mycket jag älskar min sambo. Skönt.

Jag hörde dock min sambo och vännen som satt och tittade. Det var mycket vrålande och hela första halvlek gick det så där för Sverige. Vi gick ut och rökte precis då och min sambo tittar på mig och svarar på min fråga om hur det går: Amen du skulle se dem spela........de är helt värdelösa. Så fort de får bollen blir de stirriga och missar.....
Andra halvlek börjar och jag går in i sängen och kollar film. Jag hör hur de blir mer och mer exalterade. Det verkar som om det händer något, helt plötsligt hörs ett JAAAAA!! och sedan börjar det höras - va fan! De kan fan ta det här! Det DÄR var snyggt, inte många som skulle fixa det där och så vidare. Superlativen flödade. Trots att Zlatan bara går på plan.

Det svänger fort i fotboll. I sport i allmänhet tänker jag.
Precis som jag ständigt säger så är det ju så att när Sverige vinner så säger kommentatorerna sen: Sverige VILLE verkligen vinna idag.... som om de inte alltid vill det. Stödet svänger kan man väl säga.

Själv kollade jag Torka inga tårar utan handskar - den var bra. Sevärd och tankeväckande. En bra kväll för alla.

I korthet

Det händer mycket och kan sammanfattas:

Effektivitet: sålt 2 bilar besiktigat 1, blankt papper
Jobb: fått snurr på gruppen och höjer tempot
Hemliv: förberett för vinter och snö i form av sand, salt och inburna möbler
Vänskap: ett roligt möte i helgen och en planerad träff nästa vecka
Nyinköp: Ford kuga
Kultur/snackis: sett Torka aldrig tårar med handskar
Lyckorus: fick handskrivet brev, till bara mig (fortfarande glad)
Smaksensation: västerbottenpaj, vin, mörk choklad
Kärlek: en sambo som är så söt
Träning: två gånger prommis en gång gym (än, det är många dagar kvar i veckan)
Åsikt: skrev om böneutrop på face
Förlust: köpte en triss.... Noll
Insikt: jag tänker aldrig sluta försöka
Tanke: det är en ytlig värld där alla blåser alla
Fråga: varför litar jag inte på mig själv


Struktur tack!

En massa känslor just nu. Det blev ett samtal idag som gav mig besked jag inte ville ha, helt plötsligt blev det inte riktigt lika säkert livet. Är det därför min mage ropat ett tag? Mitt magsystem brukar vara bra och helt korrekt, men inte brukar det kunna se in i framtiden hur som helst. Jag tror att det är så att det finns flera delar i det här. Jag behöver ta tag i mig själv och livet. Nu.

Har haft en bra dag undervisningsmässigt och är nöjd med veckan. Ska ta helg och ägna mig åt att försöka få koll på läget och göra en plan A och en plan B. (förmodligen när det är jag får jag till en plan C också)

Ska också skriva av mig en del när jag tänkt klart. Det brukar bli bra. Så - nu har jag en tanke och ska sätta mig i bilen och låta allt flöda.

Life as it should be

Det var länge sedan jag skrev, igen. Vet inte vad som kommit över mig. Just nu är jag på jobbet och hit åkte jag i min NYA helt nya bil. Det är sjukt härligt och en underbar känsla.

Helgen framför mig är tänkt i vilans tecken men jag ser redan nu att det kan bli annat, men det känns bra. Jag behöver egentligen åka in och jobba lite för jag har ett stort jobb med systematiseringen att göra. Det känns bara som om jag inte riktigt får ro i veckan. Det är mycket deltagare och så otroligt mycket på gång så jag hinner inte riktigt få skrivkänsla. Hm? Kanske är det därför bloggen blir så eftersatt?

Pratade med en vän igår som har det tungt just nu. Tänker på henne och inser att det är därför man har vänner. Ergo behöver jag göra något åt min egen vänsituation för helt plötsligt behöver man just det: vänner. Nu när jag jobbar i Katrineholm tänker jag att jag ska odla lite vänner här kanske. Min svärmor berättar att det är svårt - för att jag räknas som Stockholmare och då blir man tydligen aldrig riktigt accepterad....... jag får jobba på den.

Nu ska jag jobba på det som måste vara idag, det är möte om en stund och jag ska ha lektion - det är mycket helt enkelt. Men jag gillar det - livet när det är mycket. Jag känner att jag lever.

Hemma har vi stora planer och vi får se hur mycket det blir av det - jag håller tummarna för att det blir även om det innebär en stor förändring för mig som jag inte riktigt vet hur jag ska handskas med. Det är ovisst och jag försöker ta in spänningen i det istället för att se oro.

Gud så klok jag blivit!

Hundliv

Jobbar hårt just nu, det är tufft, intensivt men så kul. Idag satt jag länge och pratade med en deltagare, bra tjej som jobbar hårt med sig själv. Vi pratade om många saker, allt från moskéer till kärlek. Det var intressant och bra.

När jag kom hem blev det städa och jobba i trädgården. Jag behövde jobba ur mig frustration och en känsla av trötthet. Ibland blir jag fylld av känslan att jag inte räknas inte hör hemma någonstans. Att jag är fri att göra vad jag vill bara jag gör det när alls andra fått sitt och allt är klart. Då är det skönt med fysiskt jobb och sen en kram av världens finaste sambo.

Vi har ätit mat, god paj och nu blir det glass i stora huset. Lite vin och trevligt sällskap. Imorgon blir det Ikea, jag måste stålsätta mig. Det är inte My kind of place.

På måndag drar raketen iväg, det blir hårt intensivt och en hel del övertid. Jag är pirrig.

RSS 2.0