Don't give up your dayjob!

Det finns människor som är roliga - ofta när de säger saker så blir det så är kul och alla runt ikring skrattar. Min son är en sådan och Lovisa. De två är roliga och får till det på ett sätt att omgivningen skrattar högt.
Jag själv - not so much. Jag är inte rolig helt enkelt. Jag har andra många bra kvaliteér men jag är inte rolig.

Ofta gillar jag att ordvrida - att ha sista ordet och jag gillar att "få till det" verbalt och skrivet.
När jag får det så blir jag lite glad i mig själv och känner mig lite busig och klämkäck på något vis.
Det här är så typiskt för mig. Jag har fått något på hjärnan och tycker då helt plötsligt själv att jag är rolig. Skrattar högt och är så där bubblig och yberkul i mina egna ögon.......

Igår låg vi i sängen och pratade och jag började ordvrida och "skoja till det" (fortfarande inte rolig)
Jag snöar in på uttryck också, som man hört på tv eller någon annanstans, igår var det uttrycket från Idol som hängde sig kvar i hjärnan. De säger:

XXXX du hänger löst.

Hur som så igår börjar jag när vi ligger vi i sängen. Jag minns inte vad det gällde men jag säger: Lovisa - du hänger löst........(jag känner att jag fick till det lite och det börjar bubbla i min mage av skratt)
Sen vill jag ha vatten för jag är så törstig och då vrider jag till det och säger: Annakarin - du hänger löst... det är inte kul och ingen av oss skrattar men i min mage är det likt champangebubblor fullt och jag är upprymd.
Lovisa är snäll snäll snäll så hon ska gå och hämta vatten åt mig.
Hon reser sig och vår säng är ganska låg och hon liksom fastnar med hälen under sängen och river upp huden. Hon hoppar på ett ben av smärta, vi tänder lampan och jag ser att det är en skinn som skrapat upp sig över hälsenan. Stackars dig - säger jag och jag fattar att det gör ont.

Vid det här laget har (borde) bubblet lagt sig och Lovisa släcker lampan på väg ut och går för att hämta vatten.
DÅ - bubblar det enormt i min mage och jag säger: Lovisas skinn hänger löst!!!
Sen skrattar jag högt och ligger i sängen och frustar och skrattar ut alla bubblorna. Lovisa säger hehehe ja....

Jag måste sluta skratta åt mina egna skämt.....


Kommentarer
Lovisas häl.

Hahahha, du är ju helt störd baby! Du är visst rolig. Men framförallt är du söt.

2010-11-20 @ 10:35:31
Malin

Roooligt inlägg! Hälsa Lovisas häl från mig :)

2010-11-20 @ 16:13:28


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0