Borde jag gå anger-management?

I fredags hade jag gjort en ganska tuff vecka på jobbet och när klockan slog 3 åkte jag hem och kände mig otroligt vild och fri. Hoppade in i bilen och åkte iväg. Hinner 30 meter när jag får en röd Volvo Combi framför mig som står, mitt i vägen!!!

Jag stannar till och när han inte flyttar sig snabbt nog slår min roadrage till och jag hänger mig på tutan och kör om och pekar finger. Skönt kände jag för nu fick jag ur mig lite frustration som hopat sig över veckan.
Åkte hem.
Hade helg.

Händelsen med bilen i vägen försvinner lika fort som Drivhjulsvägen försvann i backspegeln.

Kom igår på jobbet och träffar i korridoren vår säljare, Bengt som jag dessutom jobbar ganska nära.
Han inleder morgonen med: Godmorgon - fy fan vad  du kör!!!
Jag är helt oförstående och han berättar att det var HAN som stod där mitt i vägen......

Han log lite men faktum är att han tittar på ett helt nytt sätt på mig nu. Det är lite förakt i blicken. Han vet att jag är en "galning". Han vet också vad jag tycker om hans bilkörande.......

Ja, jag behöver ju inte förklara att morgonfikat blev lite spänt.....



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0