Spendera påsken på häktet

Att åka hem från jobbet och ta påskledigt är inte lika lätt som man kan tycka att det låter. Man går från jobbet tidigt (i mitt fall 15) går in på Gallerix och där är det lite oväntat: KÖ. Sen ut på vägen och där är det KÖ på vägen hem. De hade krockat igen vid........javisst Salem. (Det där börjar bli en riktig lågoddsare.) Nu var jag lite klurig och åkte över Segeltorp, Huddinge och bakvägen i Tullinge så jag kunde köra hela tiden och inte stå still bara. (hatten av till alla er som lutar er tillbaka och inte blir vansinniga!)

Sen åkte jag till bolaget och där var det: japp KÖ.
Gick in på Coop och där var det byst med folk och självklart vill jag handla godis och då är det vid godishyllan: joråsatt, KÖ. I kassan är det inte bara kö utan de ska byta kassörska till "nyanställde Nicke" så tjolahopp: KÖÖÖ! Dessutom i kön bredvid min är det en familj med ett barn och ungen skriker som besatt. Det är inte mycket som får mig så totalt i varv som just barnaskrik. (det kryper längs ryggraden och jag känner hur det växer ut horn i pannan) Att jag inte spenderar påsken på häktet är bara för att jag messade med min underbara Lovisa så jag fick ösa ur mig lite.

Åkte sedan genom stan för att komma hem och äntligen - nu sitter jag här. Riktigt skönt. Ett glas vin är upphällt och jag ska ha en lugn kväll. Eller fast det blir det inte riktigt, vi måste ut och möta upp en tjej en liten stund men sen. SEN kan det (tror jag hoppas jag önskar jag vill jag kräver jag) bli lugn.

Jag kom just på att det är mest det faktum att man bor i lägenhet som gör att man inte totalt känner lugnet. För om man kommit hem och hemmet skulle vara i en lugn skogsdunge med fågelkvitter, ja då tror jag stressen rann av fortare. Jag kan se det framför mig. Det vore inte fel - Ellerhur?

                     



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0