GRATTIS
Vi fick en inbjudan för flera veckor sedan om att komma till Åkersberga för att fira min syster som fyllde 55 och min bror 60. Min bror bor i Åkersberga så festen skulle vara där. Vi bestämde oss för att åka dit såklart.
Jag har nu levt en längre tid med familjen Karlsson - det innebär HÖGT i tak, alla duger och allt går. När jag gjorde mig iordning idag funderade jag lite på hur det skullel bli, jag vet att det blir god mat, vin och vacker miljö. Alla mina syskon skulle vara där med sina barn och respektive, ja inte alla syskon men de som ska vara där, och pappa. Jag blev lite nervös som jag alltid blir eller nervös är inte riktigt rätt ord - järnhällsmedveten är nog bättre ord. Inget dåligt i det men nuförtiden ovanligt.
Lovisa kastade på vinterdäck innan vi åkte och sen for vi iväg - då var Lovisa hungrig så det blev macken och försöka fixa blommor och kort och där duger inte korven så det blev stopp på korvkiosken också - mycket Karlssonlikt. Sen for vi...........då började bilen darra (inte av rädsla) men det blev stanna IGEN och efterdra bultar. Här börjar jag få stissiga nervryckningar men sen åker vi äntligen.
Kommer tilll Åkersberga för blommor fanns inte i Flen men där fanns både kort och blommor och sedan åker vi fram. Hela resan är trevlig och Lovisa och jag har verkligen kul när vi åker.
Väl framme blir det kramar och GRATTIS till Björn och Maria, Karolina och Jeppe är där och med sin fina nya bebis - GRATTIS till dem med. Sedan ska jag hälsa på övriga och i rena farten säger jag GRATTIS till flera andra också - jag är socialt en katastrof - jag vet. Men det går dugligt. Sedan äter vi god mat som Björn ordnat från catering - dricker gott franskt vin och min fantastiska syster har lagat creme brülé och panacotta som är to die for!
Min bror har ett vackert hus och det är som taget ur tidningen "Sköna Hem". Väldigt smakfullt alltihop. Vi skåla i champange och sjunger. Pappa håller tal och Björns ena son likaså.
Björn är en fantastisk värd och fyller på glasen med något som heter Prusecco....tror jag alla fall. Inga mängder men väl tilltaget så alla får. Det är trevlig konversation. Vuxet och smakfullt.
Jag blir väldigt trött i sådana här lägen. Trött som i sömnig. Det är inget drag och man måste vara intellektuell och lite underfundig. Dessutom lite lite på sin vakt hela tiden. Jag sitter och kommer på mig själv med att lägga band på mig själv när en diskussion om datoranvändande kommer upp - men jag säger inget. Genomtänkta presenter öppnas och födelsedagssången sjungs med 4 skallande HURRA!
Vi går ut och röker och min fantastiska sambo kommer med hysteriskt roliga observationer om min familj och hon ställer frågan: Varför finns det ingen öl? Vi går in och jag tittar igen.
Nej, ingen öl. Inga galna kommentarer, inget kaos, igen som rapar, ingen som ställer sig och drar upp tröjan och då helt ogenerat visar hela härligheten när man helt naturligt behöver rätta till strumpbyxor som korvat sig. Ingen fest helt enkelt. Välordnat - strukturerat - trevligt och ack så lamt.
PANG!
Det är DÄRFÖR jag aldrig känt mig hemma i familjen. Jag insåg det där och då. Det är absolut inget fel på min familj. Alls, trevliga välordnade människor som är intelligenta. Men inget drag och inte speciellt högt i tak trots det 4 meter otroliga utrymme i den vackra villlan.
I Karlssonfester är det bira så långt ögat når och det mesta sägs, görs och händer. Det är många skratt - vilda galna presenter i form av grapefruktkanoner, tvättmaskiner med en dildo som mekaniskt rör sig och kommentarerna haglar. Snapsvisor sjungs. Någon spyr i bålskålen och framåt natten äter några upp frukten i samma skål........ Festen varar i flera dagar. Ostrukturerat, apkul och anything goes.
Ofta blir jag lätt förfärad och vet inte hur jag ska vara men jag njuter. Jag älskar det faktum att min underbara fantastiska svärmor bryter sig in när jag duschar för att hon behöver kissa. Jag älskar att jag passar in även om det är en ganska lång bit kvar.
Passar in?
Nu ska jag ta en bira och jag tror att jag ska försöka mig på att rapa - det vore lite befriande. Ellerhur?
Jag har nu levt en längre tid med familjen Karlsson - det innebär HÖGT i tak, alla duger och allt går. När jag gjorde mig iordning idag funderade jag lite på hur det skullel bli, jag vet att det blir god mat, vin och vacker miljö. Alla mina syskon skulle vara där med sina barn och respektive, ja inte alla syskon men de som ska vara där, och pappa. Jag blev lite nervös som jag alltid blir eller nervös är inte riktigt rätt ord - järnhällsmedveten är nog bättre ord. Inget dåligt i det men nuförtiden ovanligt.
Lovisa kastade på vinterdäck innan vi åkte och sen for vi iväg - då var Lovisa hungrig så det blev macken och försöka fixa blommor och kort och där duger inte korven så det blev stopp på korvkiosken också - mycket Karlssonlikt. Sen for vi...........då började bilen darra (inte av rädsla) men det blev stanna IGEN och efterdra bultar. Här börjar jag få stissiga nervryckningar men sen åker vi äntligen.
Kommer tilll Åkersberga för blommor fanns inte i Flen men där fanns både kort och blommor och sedan åker vi fram. Hela resan är trevlig och Lovisa och jag har verkligen kul när vi åker.
Väl framme blir det kramar och GRATTIS till Björn och Maria, Karolina och Jeppe är där och med sin fina nya bebis - GRATTIS till dem med. Sedan ska jag hälsa på övriga och i rena farten säger jag GRATTIS till flera andra också - jag är socialt en katastrof - jag vet. Men det går dugligt. Sedan äter vi god mat som Björn ordnat från catering - dricker gott franskt vin och min fantastiska syster har lagat creme brülé och panacotta som är to die for!
Min bror har ett vackert hus och det är som taget ur tidningen "Sköna Hem". Väldigt smakfullt alltihop. Vi skåla i champange och sjunger. Pappa håller tal och Björns ena son likaså.
Björn är en fantastisk värd och fyller på glasen med något som heter Prusecco....tror jag alla fall. Inga mängder men väl tilltaget så alla får. Det är trevlig konversation. Vuxet och smakfullt.
Jag blir väldigt trött i sådana här lägen. Trött som i sömnig. Det är inget drag och man måste vara intellektuell och lite underfundig. Dessutom lite lite på sin vakt hela tiden. Jag sitter och kommer på mig själv med att lägga band på mig själv när en diskussion om datoranvändande kommer upp - men jag säger inget. Genomtänkta presenter öppnas och födelsedagssången sjungs med 4 skallande HURRA!
Vi går ut och röker och min fantastiska sambo kommer med hysteriskt roliga observationer om min familj och hon ställer frågan: Varför finns det ingen öl? Vi går in och jag tittar igen.
Nej, ingen öl. Inga galna kommentarer, inget kaos, igen som rapar, ingen som ställer sig och drar upp tröjan och då helt ogenerat visar hela härligheten när man helt naturligt behöver rätta till strumpbyxor som korvat sig. Ingen fest helt enkelt. Välordnat - strukturerat - trevligt och ack så lamt.
PANG!
Det är DÄRFÖR jag aldrig känt mig hemma i familjen. Jag insåg det där och då. Det är absolut inget fel på min familj. Alls, trevliga välordnade människor som är intelligenta. Men inget drag och inte speciellt högt i tak trots det 4 meter otroliga utrymme i den vackra villlan.
I Karlssonfester är det bira så långt ögat når och det mesta sägs, görs och händer. Det är många skratt - vilda galna presenter i form av grapefruktkanoner, tvättmaskiner med en dildo som mekaniskt rör sig och kommentarerna haglar. Snapsvisor sjungs. Någon spyr i bålskålen och framåt natten äter några upp frukten i samma skål........ Festen varar i flera dagar. Ostrukturerat, apkul och anything goes.
Ofta blir jag lätt förfärad och vet inte hur jag ska vara men jag njuter. Jag älskar det faktum att min underbara fantastiska svärmor bryter sig in när jag duschar för att hon behöver kissa. Jag älskar att jag passar in även om det är en ganska lång bit kvar.
Passar in?Nu ska jag ta en bira och jag tror att jag ska försöka mig på att rapa - det vore lite befriande. Ellerhur?
Kommentarer
Nazire
Ha ha, bra att man inser tillslut vad man trivs bäst, jag är som du, visst det kan vara trevligt ibland men vill man släppa loss så är det det sistnämnda gänget jag skulle välja ;)
Trackback
