Det händer stort och smått. I världen drabbas Japan av naturkatastrof - det krigas i mellanöstern. Familjer splittras och man drabbas av oroligheter, ångest, rädsla och död. I Sverige har vi ett politiskt läge som påverkar dagen och morgondagen. I Södertälje pågår små och stora kriser i form av gängbråk, politiska utspel och segregation. I familjen är det som det är i alla familjer mer eller mindre.

Det största är inte alltid det värsta. För visst är en naturkatastrof eller ett krig "större" än min egen familjs dilemman? Men - man är sig själv närmst - Ellerhur?