Häftigt faktiskt

Nu på kvällen har vi varit ute och åkt pulka efter bilen. Det är sjukt kul. Det finns en bit bort här en väg i skogen. Nu är vi frusna och sittter och är mer än tacksamma för värmen i huset.

Idag fick vi igång 940:in också - batteriet har variat dött men nu så. Fast vi har inga vintersulor på den så det blev inget åka med den. Vi kan fan inte bestämma om vi ska ha den som vinterpulka eller sälja. Svårt val faktiskt.

När jag kom hem så fick jag lite svar på något jag undrat kring, som alltid finns det två versioner och det slog mig för min egen del i livet att så är det faktiskt. Man upplever sin egen verklighet. Det har alla rätt till.


Idag träffade jag en tjej som jag gick i skolan med - väldigt kul att se henne här nere och hon hade känt igen mig. När jag såg henne tyckte jag att hon verkade bekant och när jag såg hennes namnskylt chansade jag och jo det var hon. När jag åkte hem så tänkte jag på det här att känna igen folk. Är det verkligen så att man inte förändras mer? Att vårt utseende är ganska stilla och våra karaktärsdrag så starka att man efter 25 år kan känna igen någon så? Ganska häftigt faktiskt.

Nu ska jag kolla mail och kanske skriva lite tror jag.
Vill bara avsluta med att säga att jag har samma telefonnymmer som innan, åtminstonde tills nästa vecka när jag får min jobblur, men jag har inte Facebook kvar. Jag har lagt den helt vilande och det beror inte på något särskilt eller personligt mot någon. Det var inte ens ett svårt beslut. Bara ett beslut. Ellerhur?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0