Har precis varit på lunch, det blev en macka, äpple och jag passade på att tvätta bilen. Jag måste bara få säga hur less jag är på mig själv.
Det är rent kroppsligt och egentligen är det ingen big deal och definitivt ett i-landsproblem. Jag är så missnöjd med hur jag ser ut. Jag FÖRSTÅR att detta går stick i stäv med andra inlägg jag skriver men det är mest en fas tror jag. Just nu så vill jag bara få häva ur mig och mitt missnöje drar med sig så mycket så jag blir galen!

Jag har inte vägt så här mycket som jag väger nu någonsin. Det är skitjobbigt, inte för vikten, jag ville gå upp i vikt men allt det för med sig. Sambokilona tronar (hänger och dallrar) känns det som, kläder passar inte, jag svettas som en maratonlöpare i sommarhetta (ålder och fetma är ingen bra kombination), jag har svårt att sova för att jag är så himla varm, hude är allt annat än slät och det tar inte längre lång tid att få ordning på ansiktet - det är nu stört omöjligt. Jag har usla tänder och äter tuggummi mellan måltider och borstar frenetiskt tänder två gånger om dagen och ändå känns det som om jag kan döda drakar med min andedräkt, jag är missnöjd med att jag röker och får inte tummen ur arslet och slutar.

Jag är så arg på mig själv idag.

Förr tyckte jag mest om grönsaker och åt sällan eller aldrig godis. Läsk var knappt något jag visste vad det var och vin har jag alltid varit svag för men drack obefintligt när barnen växte upp. Nu har jag totalomvänt mina smaklökar och godis och sockersuget är tydligen här för att stanna. Vin dricker jag flera gånger i veckan för att det är så in i helvete gott. Min förut så starka karaktär (självplågande) är som bortblåst, jag är konstant hungrig, svettig och illaluktande. Förr hade jag aldrig svårt att sova och när jag jobbade hårt och fick för lite sömn var jag pigg som en pelikan alla fall, en ork som en springande brandman i Turning Torso, nu blir jag helt matt och måste sova efter jobbet eller tuppar av som en klubbad oxe på kvällen. Då kan man ju tycka att jag sover bra sen men nej för fan - jag vaknar badande i svett med en klar känsla av att jag inte får luft.

Jag är INTE ute efter att se ung ut. Det är inte DET som är problemet för mig. Jag vill se hälsosam ut. jag tycker själv att jag ser så jävla sliten ut. Usch fy och nejtack.
JÄVLA SKIT
 
Jag inser att det här är ett sådant blogginlägg som jag inte borde skriva, man ska väl bara berätta när allt är bra (ljuga och skarva alltså). Jag brukar hålla sådant här för mig själv för att jag tycker att det är så patetiskt. Jag VET att jag inte är fet jag vet att det är mest i mitt huvud som allt det här sker men idag är jag less och det kan man få uttrycka. (note to mind: hacka inte på andra när de gör detsamma) Jag förstår också att detta inlägg är katastrof som uppföljare på det inlägg jag skrev nyss - något så grundläggande och djupt. Detta så fånigt och ytligt. Säkert är det massa människor som tycker att jag är dum i huvudet - jag känner mig dum kan jag då säga. Jag vet att jag inte borde ska skriva så här. Det är fel  och som sagt - ytligt. Men det är så skönt att ösa ur sig. Gör det någon annan stans då? Ja, kanske det eller inte. Åh herre Gud, jag är på väg att bli fnoskig helt. Jag har alltid pratat för mig själv men nu har det visst slagit till helt - jag resonerar med mig själv i skrivande form!

Nu klappar jag mig själv lite på huvudet och säger med moderlig stämma: men det är bara åldern, inget att hänga upp sig på. MEN DET SKITER JAG I! Jag vill inte ha rynkiga händer och jag vill inte behöva gå på jävla mammografi, jag vill inte ha en mage som ser ut som att jag är gravid.

Jag brukar kunna skratta åt det och om ett par timmar gör jag säkert det igen, jag tröstar mig med att vi ska alla den vägen vandra - Ellerhur?