Idag handlar det om nyårslöften. 

Det vore fint om politiker ville lova att ta ställning. Om Sverigedemokraterna ville lova att sluta göra bort sig, se sig själv i spegeln och inte låta myter, lögner och klichéer styra sina uttalande. Om de män som är allt för många om än inte alla, lovar att vara rädda om kvinnor och barn. Om föräldrar kan lova släppa sin telefon och sitt fanatiska uppdaterande på sociala medier om lycka de låtsas att de har till förmån för sina barn. Om lärare slutar gnälla över sin situation, släpper falsk lojalitet mot kommuner och utbildar våra barn. Om kriminella slutar skylla på taskig barndom och tar ansvar för sina val. Om de med makt att förändra och påverka tar ansvaret på allvar och inte bara skor sig själva. Om människor som i någon löjlig önskan om att vara snyggast, smalast och rikast när de dör, slutar se sig själva och ser det som är viktigt. 

En utopi - jag fattar det. Men då har jag en önskan kvar: 

Jag önskar att människor, du jag och alla andra lovar att bry sig. 

Mitt eget löfte blir att bry mig att komma ihåg det som är viktigt. (Och komma i form)