Minnen

Hittade bilder som jag sparat undan. La undan dem för att det var tungt att se dem, nu - vemodigt. 

Det var så mycket som var bra. Och ändå, så mycket fel. 

Att känna någon som är fantastisk och helt underbar. Att inse att det inte går. Att behöva säga hej då var svårt. 

Jag såg hur mycket Sara kämpade, hur otroligt fina de var tillsammans och kontakten de hade. 
Jag önskade att det gått att göra annorlunda. Jag saknar och minns. 




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0