Snabbtänkta

På jobbet denna vecka har två av mina deltagare utmärkt sig. Gruppen jag har nu är en samling kan jag säga. 

Min stora utmaning varje gång är att få dem att tänka i nya banor. Att inse värdet av allmänbildning. Att ta ansvar. Alla i gruppen har sitt skäl till att inte ha jobb. Det kan vara att man vill för många saker, att man vill veta att det är något man ska göra resten av livet, att man inte vill något, att man inte vet hur, att man inte vågar ta chansen eller annat. 
Jag jobbar med att bygga självförtroende, självinsikt och där emellan läxa upp dem. "Lös problemet" är ett mantra de börjat fatta. "Vad handlar nyheterna om idag?" En ständig fråga. Omvärlden. Kraven men också rättigheter som är - jobbar vi med. Vi pratar om allt. Jobb, nyheter, omvärld, relationer och livet. Allt för att se dem och få dem att vakna. 

Svårigheter att komma i tid. Bry sig. Våga och satsa brottas vi hela tiden med. En del gör stora förändringar och en del når jag inte alls. 

Ibland överraskar de mig. Två gånger denna vecka. 
Först när vi pratar på en rast om utseende. Jag säger till en av killarna: du kan väl se om en kille är snygg? 
Ja, jo säger han och funderar och säger sedan: jag ser ju mig själv i spegeln varje dag! Sen flinar han. Vi skrattade länge och på väg till kaffet tänkte jag: Självförtroende -check. Underbart!!! 

Som utbildare vet man aldrig om de lyssnar, man känner ibland att man har en monolog för döva öron. Jag har bland annat berättat att för några år sedan, kom Expressen och Aftonbladet inte ut förrän efter 12 på dagen och när någon var sen till jobbet sa man lite syrligt: Har du Expressen med dig? 
Idag var en av killarna sen och när han kom letade han upp mig och sa: jag blev sen idag, här har du - så slängde han en Expressen på bordet! 
Igen massa skratt och jag kände: wow! De lyssnar! 
Jag gillar mitt jobb. Verkligen. 




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0