Sitter inne

Det börjar bli kallt. Denna varma, vädermässigt fantastiska sommar fick ett abrupt slut. Det är frostgrader ut på morgonen. Jag tycker inte om det. Pratade med en fantastisk 6-åring häromdagen och han ber mig följa med ut för han ville visa något. Spontant svarar jag: nej det är kallt ute, jag går inte ut förrän i maj nästa år. Han tittade på mig som om jag är tokig. Det är jag kanske, men det är så jag känner. Vill inte ut. Hatar att frysa. Mörker. Kyla. Usch! Det enda hoppet jag har är att Bus håller mig varm i vinter. Jobbet ser till att jag inte behöver sitta still. Jag har starka funderingar och planer på att göra en stor förändring i januari och det kan bli spännande här i smällkalla Svedala. Så jag har mycket att se fram mot. 


Har familj och vänner runt om i världen och tanken på att man njuter av sommar i Australien och av skönt väder i Kalifornien känns ju surt. De som reser njuter och jag gissar att det är med viss (skade) glädje de tittar på svenska vädret. Det hade jag gjort :)

Jag är glad för deras skull men avis. Så jäkla avis. 
Skulle göra mycket för stranden. Solen. Värmen. Palmer. Åååååh!! 

Vad var det nu jag såg fram mot igen???






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0